Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Docent i limnologi Emma Kritzberg försöker lösa gåtan med brunare sjöar Foto: Hans Larsson

Därför blir svenska sjöar brunare

Vattnet i många sydsvenska sjöar blir brunare och brunare, vilket på sikt kan ställa till det för vattenförsörjning och ekosystem. Nu kommer en ny teori om vad missfärgningen beror på och vad som kan göras åt problemet.

En vanlig teori är att det handlar om en naturlig återgång, att sjövattnet var mörkare före industrialismens tidevarv.

Den teorin håller inte, hävdar nu forskaren Emma Kritzberg, docent i limnologi vid Lunds universitet. Enligt henne är det i första hand odlingen av granskog som missfärgat våra sjöar.

Hon är medveten om att hennes rön lär få kraftigt mothugg – både från skogsindustrin och bland de egna forskarkollegerna.

TV: Se hela inslaget här

Går att förändra

De senaste tio åren har den så kallade försurningshypotesen varit helt dominerande i diskussionen om det bruna sjövattnet.

Enligt den är brunifieringen i mångt och mycket följden av att 70- och 80-talens sura regn minskat kraftigt till följd av de minskande industriutsläppen av framför allt svavel.

Tidigare band den förhållandevis surare marken mer av själva ”brunfärgen” från förmultnande träd och växter. Även klimatförändringen anses spela in; ett varmare väder med rikligare nederbörd påskyndar tillväxten av organiskt material som kan fällas ut i åar och sjöar.

– Det tråkiga med den hypotesen, även om jag delvis tror att den stämmer, är att det inte finns mycket vi kan göra. Som om bruna sjöar skulle vara ”något vi får leva med”. Men jag tror att vi även måste fundera över hur vi använt och förändrat själva landskapet kring våra sjöar, säger Kritzberg till SVT Nyheter

Granarna bidrar

I en färsk rapport lanserar Lundaforskaren teorin att det moderna skogsbruket, framför allt odlingen av gran nära sjöar och vattendrag, är en minst lika viktig – om inte viktigare – drivkraft.

Hon stödjer sig bland annat på en unik kartläggning, bortglömd fram till nu, av vattenfärgen i ett antal småländska sjöar för sjuttio år sedan – innan inplanteringen av gran tog fart i södra Sverige.

Det vill säga, just den landsända – Halland, Småland, Blekinge och Skåne – där brunifieringen nu går snabbast.

– Tidigare har vi främst haft mätvärden från 1970- och 80-talen att tillgå, eftersom det var då mätningarna inleddes på allvar. Men nu har vi alltså kommit över betydligt äldre data och bilden är entydig: Sjövattnet i Småland var betydligt klarare på 1930-talet än det är i dag. Därmed faller teorin om bruna sjöar som ett sorts naturtillstånd, förklarar Emma Kritzberg.

”Kanske borde byta ut granen”

Hon betonar att forskningen är i sin linda och passar på frågan om hur snart vi kan få se badvattnet klarna upp.

– Men det är ändå anmärkningsvärt vilka korta avstånd det tycks handla om när strandnära granar påverkar vattenfärgen. Jag säger inte att vi ska rensa bort alla barrträd i landskapet, men kanske börja byta ut gran mot lövskog alldeles intill bäckar och åar. Det skulle troligen ha en väldigt positiv effekt på brunifieringen, säger Kritzberg.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer