– Det finns en högre andel dåliga betalare i utlandet än i Sverige. För att vi ska kunna erbjuda ett generöst studiestöd i framtiden behöver så många som möjligt utomlandsbosatta betala av sina studielån, säger Linda Edlund på, Centrala studiestödsnämnden, CSN.

CSN har på senare år ökat tempot för att få in mer pengar från de utlandsbosatta låntagarna. Strategin går ut på att säkra fordringar i de länder där det finns flest låntagare. Arbetet har därför främst fokuserats på de nordiska länderna, Storbritannien och USA.

84 procent i gruppen betalar tillbaka på sina studielån. CSN vill att fler ska betala och vunnit indrivningsmål i både USA och Australien.

– Det är väldigt viktigt att få i gång betalningarna, det är bäst både för oss och låntagaren. Vi vill helst slippa gå till domstol, säger Linda Edlund.

Svårare komma undan

Riksdagen har förlängt preskriptionstiden för fordringar som rör studielån från 10 år till 25 år.

Närmare 59 000 personer, som är återbetalningsskyldiga, med svenska studielån är bosatta i utlandet. Cirka 18 000 personer har CSN ingen adress till. De misstänks bo i utlandet.

De utlandsbosatta är cirka 4 procent av alla som har svenska studielån.