Elit och amatörer möts i parkour i Oxievångs sporthall, i utkanten av Malmö, under helgen.

– Det har inte blivit några allvarliga skador, bara en stukad fot och ett nyckelben som klickade ur men som hamnade rätt igen,  säger Miranda Karnert, som i helgen tränar parkour.

Hon är en av få tjejer i hallen. De flesta är killar, som hoppar och springer på höga ställningar. De gör volter och studsar mot väggarna i idrottshallen. De rullar när de slår i marken för att dämpa fallen.

Fler utövare

Några gillar att tävla, andra är här för att umgås och lära av varandra.

– Det är en sport som växer både här i Sverige och i andra länder, säger Johan Ståhle från Göteborg.

Han har tränat fotboll som liten och sedan brottning.

– Fotboll var inte min grej, det här är mycket roligare, säger Johan Ståhle och berättar att de som tränar och tävlar i parkour har olika bakgrund. En del är gymnaster men många har ingen träning inom annan idrott bakom sig.

Miranda Karnert, som kommer från Kungsbacka, började med parkour för fyra år sedan.

– Det var en kompis som tränade och tog mig med och jag fastnade direkt.

Hon säger att det är jättekul att utmana sig själv.

– Man upptäcker att man kan mycket mer än vad man själv först tror.

Franskt ursprung

Parkour växte fram under 90-talet och utövas framför allt utomhus i stadsmiljö men det finns också hallar där utövarna kan träna på vinterhalvåret.

I Oxievångs sporthall tävlar de i helgen i ”speed” som går ut på att ta sig från punkt A till punkt B. Det gäller att vara snabb.

– Ordet parkour kommer från franskan och betyder ungefär konsten att röra sig, säger Johan Ståhle.