”Det här är som hemma”

Publicerad

Asylsökande barn som tidigare placerats utanför sina hemkommuner på grund av platsbrist, kan flytta hem igen nu när flyktingströmmarna minskat. Men att ryckas upp från sin tillvaro är smärtsamt för många av dem.

Det började med att vi fick ett brev från Matin Rezaie.  Han beskrev sin och sina 12 kamraters oro och stress inför en påtvingad flytt till Varberg från Hammanehög i Simrishamns kommun nu i september.

– Det här är som hemma, säger Matin Rezaie med ett varmt men kanske också lite nervöst leende.

Vi står i trädgården till Hammenhögs gästgiveri som har anor från 1600-talet och som stod tomt efter en konkurs i höstas.

När så förra året 35 000 ensamma ungdomar under 18 år anlände uppstod ett nödläge för många kommuner som tvingades hyra in sig i boenden långt ifrån de egna gränserna. 12 000 barn hamnade i en annan kommun än den av migrationsverket anvisade.

Extra klasser i gymnasiet

Dessa, i praktiken mottagande kommuner,  fick då bland annat ta hand om deras skolgång. I ett nytt lagförslag som ska träda ikraft vid årsskiftet måste i fortsättningen den i praktiken mottagande kommunen också godkänna denna placering.

I Simrishamn har kommunens gymnasium ordnat fyra extra klasser där också nio av de afghanska ungdomarna från Hammenhög ingår. De har nu avslutat sin första termin med sin lärare Lena Månsson.

– En del går det bra för och för andra tar det lite längre tid, säger hon.

Enligt de vi pratar med har pojkarna, som är i åldrarna 14 till 17 år, etablerat sig väl i det flyktingvänliga Hammenhög på Österlen och skaffat sig kompisar, flickvänner och en bra relation med personalen. Men nu ska allt detta lämnas och detta till pojkarnas stora oro.

De har alla skrivit brev till Varbergs kommun för att slippa flytta, men har inte blivit bönhörda.

För stora kostnader

Socialchefen Annelie Westling i Varberg säger att de nu betalar 2600 kronor för varje plats och dygn och bara får 1900 kronor i ersättning från Migrationsverket. Nu har de fått ett ledigt boende inom kommunens egna gränser.

– Det har varit klart från början att detta kommer ske och de kommer fortfarande att få bo tillsammans,  och så har vi ju skola här också, säger Annelie Westling.

Lena Månsson reagerar starkt på resonemanget

– Det handlar inte om ekonomi, Simrishamns kommun och Region Skåne som står för deras sjukvård har ju dessutom tagit en del av kostnaderna hittills. Det handlar om att ge dessa ungdomar trygghet och stabilitet, säger hon med eftertryck.

Hon menar att Varberg kunde låtit ungdomarna vara kvar åtminstone tills deras ärende är avgjort.

Ett svek mot pojkarna

Thomas Arvidsson är Matin Rezaies gode man och han påpekar att detta innebär att kanske halva väntetiden har gått innan svaret kommer på deras asylansökan. Ändå tvingas dom flytta, och därmed att alltså både byta skola och gode män. Gode män som de i många fall skapat en djup relation med.

Thomas Arvidsson säger att han blivit något av en ställföreträdande pappa till den faderlöse 16-åringen.

– Jag tycker detta är ett svek och är respektlöst mot pojkarna och detta underlättar ju inte om man vill få en bra integration för dem, säger Thomas Arvidsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.