Allt fler vill köpa halalmärkt kött. Foto: TT

Efterfrågan ökar på halalmärkt kött

Uppdaterad
Publicerad

Halalmärkt kött är en uppåtstigande raket i svenska matbutiker. Både Ica och Axfood ökade försäljningen med 20 procent förra året.

Trögare går det för andra halalprodukter, som smink och parfym, trots att efterfrågan finns. Det rapporterar TT.

De stora dagligvarukedjorna har definitivt fått upp ögonen för den muslimska kundgruppen, visar enkätsvar till TT. Halalmärkt nötkött, lamm och kyckling är på frammarsch. Axfood noterade en uppgång på 22 procent 2015 jämfört med året före och Ica en uppgång på 20 procent.

Men Icas färskvaruchef Dan Jacobson tror inte att det enbart beror på fler muslimska kunder.

– Orsaken kan man diskutera, om det är nya kundgrupper, eller hälsotrenden som driver konsumtionen för kycklingen och ett allmänt ökat intresse för lamm. Jag tror att det är många trender som gör att vi får den här utvecklingen.

”Pengar att hämta”

Fler än livsmedelskedjorna borde satsa på halalmärkt, anser Iman Adebe, designer och bloggare, som själv är muslim.

– Det är dags att det händer något, för det finns pengar att hämta.

Hon jämför med London och Paris:

– Man tänker mer business. Här är man mer försiktig i sitt tänk. Allting som rör en religiös målgrupp är känsligt i Sverige.

Importerar halalsmink

En av de första som hoppat på halaltåget i den svenska skönhetsbranschen är Lillemor Svensson, som driver P and L Cosmetics. Hon importerar halalcertifierad makeup från Australien, som nu säljs i 35 butiker runt om i landet.

– Marknaden för halalmärkt i Sverige växer jättemycket, det är en köpstark målgrupp. Fler borde titta på det.

Halal betyder tillåtet enligt islam. För att smink ska kunna halalcertifieras får det inte innehålla djurdelar och inte komma från en fabrik som rengörs med alkohol. Lillemor Svensson har fått skärrade reaktioner från kunder som reagerar på halalmärkningen, men hon brukar beskriva den som en garanti för att sminket inte innehåller djurdelar.

– Det är klart att man inte vill ha djurdelar i smink, det är ju jätteäckligt.

Undviker nagellack

En annan produkt som är stor internationellt, men som knappt finns i Sverige, är halalmärkt nagellack, det vill säga nagellack som vattnet kan tränga igenom när man tvättar sig. Före bön föreskriver koranen tvagning och ogenomträngligt nagellack måste då tas bort.

– Det är ju ganska jobbigt att behöva ta bort det varje dag. Därför är det många som undviker nagellack, säger Iman Adebe.

Olika tolkningar

Malmöbutiken Tahara, som också har stor försäljning via internet, erbjuder halalcertifierad parfym som inte innehåller alkohol, nagellack av henna som är vattengenomsläppligt och halalmärkt godis. Salih Tufekcioglu, som är marknadsansvarig, konstaterar att det finns många olika tolkningar bland svenska muslimer av vad som egentligen är halal. Det tydligaste exemplet är köttet:

– Det finns två stora läger. Många tänker att ”det här är ett kristet land, vi kan äta kött som säljs av kristna, bara inte gris”. Det finns rättrogna muslimer som kan gå in på McDonalds eller vad som helst. Och så finns det andra, som bara äter halalslaktat, säger Salih Tufekcioglu till TT.

Halal

Halal betyder det som är tillåtet enligt islamisk rätt. Det motsvarar judarnas kosher, och ordet används bland annat om kött som slaktats i enlighet med den islamiska lagens dietföreskrifter, så kallat halalslaktat kött. I vidare mening betecknar det allt som inte är förbjudet, inklusive till exempel äktenskapliga relationer och rättmätigt förvärvad egendom. Motsatsen till halal heter haram och betyder otillåten eller förbjuden.

När en slaktprocedur följer särskilda religiösa regler talar man om ritualslakt. Den islamiska halalslakten innebär att djuret avlivas djuret genom skäktning, det vill säga att halspulsådrorna skärs av med kniv. Vid halal-slakten riktas djuret mot Mekka, och slakten sker i Guds namn.

I Sverige är skäktning tillåten endast om djuret först bedövas.

Källa: Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.