En levande berguv som sitter på en livsfarlig elstolpe. Foto: Arne HegemannVisa alla (4)
Visa alla (4)

Skånska berguvar dör av elstötar – nu plastas elledningar in

Uppdaterad
Publicerad

Elledningar på elstolpar är en av de största farorna för Skånes berguvar. Olika kraftbolag samarbetar nu med skånska ornitologer för att värna om den rödlistade ugglan. Farliga elledningar i närheten av häckningsplatser plastas in i syfte att minska risken för att uvarna ska skadas eller dö.

Berguven har brett mellan vingarna och dess vingspann kan bli nästan 170 centimeter. När den jagar, använder den livsfarliga elstolpar som sittplatser.

– Om fågeln får kontakt med två oisolerade elledningar, dör den direkt. Så det vi gör, är att vi sätter plasthöljen runt oisolerade luftledningar kring elstolpar vid deras häckningsplatser, säger Erik Häggsgård, chef för teknik och planering på Kraftringen.

Berguv. Arkivbild. Foto: Frank Augstein/TT

Ska kunna häcka elsäkert

De skånska berguvarna har fem häckningsplatser spridda över hela Skåne.

Inom en radie på två kilometer runt häckningsplatserna förses nu alla oisolerade luftledningar vid elstolpar med skyddande plast.

– Vi hoppas förstås att det här arbetet leder till att dödligheten hos de skånska berguvarna minskar och att populationen ökar, säger Arne Hegemann, ordförande för Skånes Ornitologiska Förening, som även samarbetar med E.ON och lokala elbolag.

Men arbetet med att skydda den skånska berguven tror han är en långsam process och effekterna av kraftbolagens åtgärder kommer märkas först om några år.

Skogens sköra art

Enligt föreningen finns det idag ungefär 20-25 berguvsrevir i Skåne. I antal individer räknat betyder det cirka 40-50 vuxna berguvar och ett tjugotal ungfåglar som ännu saknar revir.

– Bara förra året hittade vi fyra döda berguvar under elledningar. Men mörkertalet är antagligen stort. Det finns över 100 000 elstolpar i Skåne och de flesta står i skog eller på jordbruksmark, säger Arne Hegemann.

En död berguv. Foto: Arne Hegemann

Berguven försvann från Skåne på 1940-talet men på 1980-talet började man föda upp och släppa ut berguvar och en population etablerade sig igen. Men den skånska berguvstammen är ännu liten, instabil och behöver skyddas.

Berguven förekommer i större delen av Eurasien och i Nordafrika. Den är Sveriges största uggla och kan bli 59-73 cm, väga 2-4 kg och ha ett vingspann på 138-170 cm.

Berguvshonan är större än hanen även om en viss överlappning i storlek förekommer.

Berguven lever av små däggdjur och fåglar, till exempel hare, igelkott, råtta, mård samt kråka och andra medelstora fåglar, som den jagar nattetid. Om dagarna vilar uven i en klippskreva eller i ett skyddande träd i reviret.

Berguven häckar som regel först vid 2-3 års ålder. Boet ligger oftast i en klippbrant, men bon på marken, i gamla risbon, på eller i byggnader förekommer också.

Själva bobalen är oftast en enkel urgröpning i marken. Honan lägger vanligtvis 2-3 ägg i mars som hon ruvar i 34-36 dygn.

Berguvens ungar kan flyga efter 50-60 dygn. De lämnar ofta boet innan de kan flygga men är beroende av föräldrarnas omsorg ytterligare några månader.

Berguven är extremt känslig för riktad störning under häckningen och kan överge både ägg och ungar om den blir oroad.

Källa: Skånes Ornitologiska Förening

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer