På pappret hade Emir Sundkvist en heltidsanställning med avtalsenlig lön på 18.600 kronor i månaden. I verkligheten betalade Iransk-svenska föreningen lägre löner.

De första åren fick Emir cirka 3000 kronor mindre i lönekuvertet. Hans kontoutdrag visar att han fick ut 11.442 kronor. Enligt skattetabellen borde nettolönen ha varit drygt 14.400 kronor i månaden.

– Min kontaktperson i föreningen sa att det berodde på skatten, säger Emir Sundkvist.

Han ifrågasatte och fick upp sin lön i oktober 2015. Då började Iransk-svenska föreningen sätta in 13.000 kronor på hans konto varje månad.

LÄS MER: Funktionshindrade lurades på lönen

Förskräckt över lönespecifikationen

Emir Sundkvist hade ändå det svårt att klara sig ekonomiskt. Sommaren 2016 bad han arbetsgivaren om lönespecifikationer för att kunna söka bostadsbidrag.

– Då såg jag till min förskräckelse att det stod 16.000 kronor. Jag hade blivit grundlurad i flera år, säger Emir Sundkvist.

I oktober 2016 kom chockbeskedet för de 23 anställda, Iransk-svenska föreningen gick i konkurs. Den statliga lönegarantin fick träda in och betala löner under uppsägningstiden.

”Det är för jävligt”

Men Emir har inga möjligheter att få tillbaka alla pengar han förlorat. Lönegarantin täcker inte löneskulder längre än tre månader tillbaka.

– Det blir väldigt svårt att få ut pengar bakåt. Jag tycker det är mycket märkligt, att man har lurat flera stycken och sedan behövt gå i konkurs. Det är obegripligt, säger Emir Sundkvist.

Så gott som alla anställda i konkursen är personer med bidrag från Arbetsförmedlingen.

– Jag tycker det är för jävligt. Det kan vara många som inte förstår att de blivit lurade, säger Emir Sundkvist.