Skåne

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Tore Pålsson har i många år arbetat som volontär i Storkprojektet i Skåne. Foto: Gunilla Fritze/SVT

Storkungar växer till sig i Skåne: ”Ibland spelar de döda”

Uppdaterad
Publicerad

Det ser lovande ut för den skånska storkstammen. I år häckar 25 par i storkhägnet i Fulltofta norr om Hörby.

– Målet är att vi ska få hundra frihäckande par i Skåne som flyttar och häckar utan att vi behöver hjälpa till, säger Britta Levin, biträdande projektledare för Storkprojektet i Skåne.

I slutet på juli släpps ungarna och deras föräldrar ut från storkhägnen. De ska då vara starka och klara av att hitta föda på egen hand.

– Det är helt fantastiskt att de kan bli två meter mellan vingspetsarna och flytta till Afrika i slutet på juli och augusti, säger Tore Levin, volontär i Storkprojektet.

Han matar de glupska storkungarna med insjöfisk. Det går åt många kilon per dag.

– De spelar ibland döda när jag kommer, säger Tore Pålsson.

I videon ovan kan du se hur matningen går till.

Storkprojektets startade 1989 och drivs av Naturskyddsföreningen i Skåne tillsammans med Skånes Ornitologiska Förening. Målsättning är att föda upp och släppa ut storkpar och årsungar som ska bygga upp den vilda stammen.

Ibland spelar storkungarna döda. När de känner sig trygga äter de fisken som serveras till frukost, lunch och middag i storkhägnet i Fulltofta. Foto: Gunilla Fritze/SVT

Bakgrund till Storkprojektet i Skåne

De första vita storkarna invandrade troligen till Skåne på 1400-talet. Därefter ökade antalet fram till 1800-talet. Från 1850 behövdes mer åkermark och en omfattande landskapsförändring inleddes som skulle bli början till slutet för storken.

Våtmarker dikades ut och betesmarker odlades upp eller planterades med skog.

Det sista storkparet häckade 1954 på gård utmed Klingavälsån. För att få tillbaka storken startade 1989 Storkprojektet.

Källa: Storkprojektet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.