Idag ställs diagnosen på specialistkliniker, men i framtiden kan det räcka med ett blodprov. Foto: TT

Ett enkelt blodprov kan upptäcka Alzheimers sjukdom

Uppdaterad
Publicerad

Med ett enkelt blodprov ska man om några år redan på vårdcentralen kunna utläsa om en patient har Alzheimers sjukdom. Ett forskarteam från Lunds Universitet har utvecklat metoden. Men fortfarande finns det ingen bot mot sjukdomen.

Teamet vid Lunds universitet som utvecklat metoden är övertygade om att ett blodprov kommer att förbättra diagnosen av Alzheimers sjukdom.

Ett blodprov öppnar möjligheten att redan på vårdcentralen se om en patienten lider av sjukdomen.

– Vi har symptomlindrande läkemedel för Alzheimers sjukdom men många får inte tillgång till läkemedlen eftersom de inte får rätt diagnos och framförallt inte tidigt i sjukdomsförloppet. Det säger Oskar Hansson som leder studien och som är professor i neurologi vid Lunds Universitet.

Blodprovet kan tas på vårdcentralen

Idag ställs diagnosen på specialistkliniker ofta med hjälp av ett ryggvätskeprov eller genom en PET- kamera undersökning. Det man mäter är ansamlingen av proteinet Tau.

– Vi har sett i tidigare studier att om vi mäter Tau i ryggvätska eller med PET-kamera, en röntgenteknik, så förbättrar det diagnostiken jämfört om man bara tittar på patientens symptom, men dessa undersökningar kan man inte göra på vårdcentraler utan endast på specialiserade minneskliniker.

Alzheimers sjukdom uppstår med en ansamling av proteinet beta-amyloid i de mellersta delarna av hjärnbarken. Foto: SVT

Den nya studien presenteras i en artikel i Nature medicine  och är en känslig metod som kan detektera Tau i blod och som ger lika bra information som PET-Kamera eller ryggvätskeundersökning.

– Så ett blodprov verkar kunna ersätta ryggvätskeproven och kan då användas även i primärvården runt om i världen, säger Oskar Hansson.

Men det handlar inte om blodprov för screening, det vill säga för personer utan symptom, utan endast för att förbättra diagnostiken av de personer som söker för minnessvårigheter.

Fler studier i primärvården

Demensforskaren Bengt Winblad, professor emeritus, Karolinska Institutet som läst studien tycker den är välgjord och intressant.

”Konfirmerande studier(...) behöver göras och nya studier starta på primärvårdsnivå”, skriver han i en kommentar till SVT.

Och det kommer flera rapporter, både nationella och internationella, som visar liknande resultat inom kort kommenterar Oskar Hansson.

Det pågår också  studier inom primärvården i Lund och Malmö hur man ska kunna använda och avläsa blodproven.

– Studien syftar till att fastställa hur läkarna ska tolka svaret och vad leder det till, säger han.

Viktigt för läkemedelutveckling

Oskar Hansson menar också att ett blodprov kommer att få betydelse för utvecklingen av nya läkemedel.

– PET-kamera är dyrt och ryggvätskeprov är ganska omständligt- med blodprov kan man lättare hitta kandidater till läkemedelsprövningar men testet kan också hjälpa till att se om ett läkemedel fungerar eller inte.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och drabbar omkring 25 000 svenskar om året. Det finns inget botemedel och ingen riktigt effektiv medicin idag.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.