Många groddjur faller offer för vägtrafiken på väg till och från sina lekplatser. Foto: Gunilla Fritze/Jan-Åke Hillarp

Farliga tider för leksugna groddjur

Uppdaterad
Publicerad

Den livsviktiga men livsfarliga vandringen för grodor, paddor och salamandrar har börjat. Ofta över trafikerade vägar, som i Skanör och Falsterbo, där tusentals djur varje vår och sommar blir överkörda på sin väg till populära lekplatser.

Ett vårtecken i Skanör och Falsterbo är när trafikskyltar med ”Varning för groddjur” sätts upp vid infartvägarna. Nu är de på plats och Jan-Åke Hillarp, biolog på Falsterbonäset, konstaterar att massakern har börjat.

– Jag tycker det är oerhört illa när så många groddjur körs ihjäl på vägarna och aldrig når sina lekplatser och kan föröka sig, säger Jan-Åke Hillarp.

Han har bott på Falsterbonäset i snart 50 år och har följt utvecklingen.

– Det var otroligt många groddjur när jag flyttade hit men nu bor här fler människor och trafiken har blivit mer intensiv, säger han.

Han berättar att det finns åtta olika arter av paddor, grodor och salamandrar i Skanör och Falsterbo. Flera av dem är sällsynta, som den grönfläckiga paddan och strandpaddan.

Många djur körs över

När Jan-Åke Hillarp räknar antalet döda djur på vägen, under sina morgonpromenader med hunden i Skanör, kan han hitta uppemot 30 söndertrasade djur.

– Jag vill att alla saktar ner och ser sig för när de kör i områden med groddjur. Det vore även bra om kommunen bygger grodtunnlar under trafikerade vägar där det är möjligt, som här vid Skanörs vångar, säger Jan-Åke Hillarp.

– På båda sidor av den trafikerade vägen finns vattendrag så djuren går från den ena sidan till den andra med risk för sina liv, säger Jan-Åke Hillarp.

Flera olika arter

De första groddjuren som leker på våren är vanligtvis padda, åkergroda och långbensgroda. När det blir varmare i april-maj är det andra arter som strandpadda, lökgroda och grönfläckig padda som leker. 

– Det är bra att ha groddjur i sin trädgård eftersom de äter mängder av skadedjur. Alla borde tänka på vilken nytta de gör, säger Jan-Åke Hillarp.

Han vill även att de som köper och äter grodlår ska tänka på att det då blir färre djur i naturen.

– När de plockar grodor och klipper av benen för att de ska blir människoföda leder det till färre grodor i åkrarna som kan äta skadedjur, säger han.

Detta sker framför allt i Sydostasien där barnen får betalt för att samla in grodorna som sedan serveras som maträtt på restauranger, berättar Jan-Åke Hillarp.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.