– Jag har blivit förvånad och överraskad av flera saker som vi har hittat men en av dem är att malarian är så värdspecifik – alltså att en parasit bara dyker upp hos en art som till exempel hos gulsparven, säger Staffan Bensch som är professor vid biologiska institutionen på Lunds Universitet.
Forskningsprojekt har pågått i fem år och målet är att försöker reda ut vilka typer av fågelmalaria som finns vid Krankesjön utanför Lund. Hur de olika sorterna sprids, vilka arter som bär på en viss malariatyp och varför en del malariatyper kan finnas hos flera olika fågelarter.
Människor kan få fem olika slags malaria men bland fåglar går det att hitta tiotusentals – ingen av dem är farliga för människor men för fåglar kan de vara det för i andra delar av världen har vissa former av fågelmalaria nästan slagit ut en del arter.
Men sannolikheten att någon av dem ska smitta kycklingbesättningar i Sverige är inte så stor.
– Nej vi har inga flyttande hönsfåglar så den risken är inte så stor, säger Staffan Bensch.
Undulater kan smittas
Däremot finns det en risk för att tamfåglar som papegojor och undulater kan bli smittade.
Med ute vid Krankesjön finns också Helena Westerdahl som är doktor i zoologisk ekologi. Hon och Staffan fångar in den här dagen in fåglar i nät som de satt upp redan klockan sex på morgonen. Just idag får de en oväntad fångst när de hittar både en hackspett och en törnskata. Båda är ovanliga att fånga i nät.
De undersöker fåglar av alla sorter som de märker, tar blodprover på, väger, mäter, kollar fettet på kroppen och antecknar exakt på vilka tider de tar proverna och på vilket datum. Alla protokoll fylls noga i när det är ute ett par dagar i veckan mellan april och augusti. Om det är fint väder vill säga för det får varken blåsa för mycket eller regna. Forskarna vill ta redan på hur många olika typer av malaria det finns, på vilka arter och hur de sprids.
Fångar knott och myggor
– Det viktigaste med det här projektet tycker jag är att vi nu får en bredd att jobba med, vi kan se vilka fåglar som är smittade av vilka parasiter och kanske så småning om förstå hur det kommer sig att en viss sorts malaria bara finns hos vissa arter som dessutom är ganska ovanliga här, säger Helena Westerdahl.
En del arter bär alltså på en malariavariant medan andra kan ha 25 – och några arter som tex kungsfåglar och hackspett inte har en enda. Så för att förstå varför det är så har de nu också börjat fånga in de smittspridarna myggorna och svidknotten sen tre år tillbaka. De fångas inte i nät utan i särskilda fällor med fläktar upphissade både i träd i buskage nere vid marken.
– Sen analyserar vi vilket blod de har i sig för att försöka ta reda på varför de har valt just att sticka den fågeln, säger Staffan Bensch.