Tidiga matminnen påverkar inte bara inställningen till mat, utan även våra relationer och känslan av trygghet långt senare i livet. Det visar en studie av forskarna Elisabeth von Essen och Fredrika Mårtensson vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp.

Goda matminnen blir nya

Ett matminne är en känslomässig matupplevelse, till exempel att man ätit eller lagat mat med någon.

– Ett bra matminne är när vi får vara med i köket och hacka lök, skala potatis eller planera för maten. Eller att vi sitter tillsammans vid matbordet och äter ihop. När det är positivt och en bra atmosfär kring maten, säger Elisabeth von Essen.

Hur påverkas man av ett bra matminne?

– Då kan man göra om den maten som man fick som barn. Då kan man göra om köttbullarna och återskapa samma goda atmosfär. Man kanske gör kikärtsbiffar eller vegetarisk pasta istället fast med samma känsla.

Maten som en länk till barndomen

Personer som har negativa matminnen, har svårt för att planera för mat och äta mat tillsammans med andra, enligt forskningsstudien.

– De har svårt att göra det bra för sig själva när det gäller mat.

Gäller det även i livet i stort?

– Ja, precis. Det handlar om att maten blir en del av livet i stort och maten blir symbolen för att man inte klarar sig så bra eller att man klarar sig bra. Maten blir länken mellan barndomen och vuxenlivet.

Dåliga matminnen kan ändras

Om man råkat ut för negativa matminnen, kan man bearbeta dem, menar Elisabeth von Essen.

– Det går att byta sätt att äta. Har man ett dåligt matminne med sig, kan man ändra det om man möter en person som är trygg och har ett annat sätt att göra det på.

Så det är inte kört om man har mycket negativa matminnen?

– Nej, det tror jag inte. Jag tror man kan ändra det, säger forskaren Elisabeth von Essen.