Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se vilka resultat Brösarpsprojeket har gett i klippet. Foto: Gunilla Fritze/SVT

Hästtest i Brösarp: Framtida vinnare behöver springa av sig

Uppdaterad
Publicerad

När Brösarpsprojektet utvärderas efter tre år visar det sig att unghästarna som varit på bete i backarna på Österlen springer mer, äter mer och får en bra känsla för att röra sig i kuperad terräng.

– Hästarna ska ha ögon på fötterna och bli kvicka och reaktionssnabba, säger Ingvar Fredricson, veterinärprofessor och pappa till de framgångsrika hoppryttarna Jens och Peder Fredricson.

När Brösarpsprojektet startade på våren 2019 var syftet att se hur unga hästar påverkas av att växa upp på stora och kuperade marker. Deras beteende och mående registrerades. Efter ytterligare två säsonger avslutades projektet och nu är utvärderingen klar.

– Vi kan konstatera att hästarna som varit med ser bra ut. De har gått på olika underlag och det stärker hovar, skelett, senor och ligament, säger Jens Fredricson, ryttare och stallmästare på Flyinge och Strömsholm.

Han säger att det är för tidigt att säga om hästarna kommer att bli framtida guldhästar men han vill gärna att fler hästar ska få växa upp i en vildare natur än en hästhage.

– Det är inte inte optimalt för en unghäst att gå på en fotbollsplan, säger han.

Springer längre

I utvärderingen av Brösarpsprojektet konstateras att hästarna springer mer, äter mer och är skadefria trots att de har galopperat bland stockar och stenar. De har vuxit långsammare och blivit mer muskulösa än hästar i en referensgrupp på Bollerups naturbruksgymnasium.

– Hästarna på Bollerup rörde sig mindre och de blev ganska feta, säger Pia Petersson, verksamhetsledare för föreningen Häst i Skåne.

Hästarna i projektet rörde sig i genomsnitt 12 kilometer per dygn. Hästarna på Bollerup – åtta kilometer per dygn, och de som var i box och hage endast fyra kilometer per dygn.

Ingvar Fredricson, som är initiativtagare till Brösarpsprojektet, konstaterar:

– De ska tidigt få en bra egenbalans, ungefär som ungar som klättrar i träd och leker blir helt annorlunda än de som sitter och spelar datorspel.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.