Idag träffades facket Kommunal och p-vaktens arbetsgivare i Kristianstad.

– Vi har inget förtroende för parkeringsvakten och har varslat om uppsägning men parkeringsvakten valde att säga upp sig, säger Bengt Olsson, tillförordnad chef för C4 Teknik i Kristianstad.

Facket frågade om arbetgivaren övervägt att erbjuda p-vakten en annan tjänst inom kommunen.

– Eftersom vi inte har förtroende för den här personen så blir det inte aktuellt med en omplacering, säger Bengt Olsson.

P-vakten blev avstängd från sin tjänst 22 oktober och det blir också den sista anställningsdagen i Kristianstads kommun. Nu fortsätter kommunen utreda hur rutinerna ser ut inom gruppen med parkeringsvakter i Kristianstad. Hittills har de varit fem stycken.

– Kanske blir det aktuellt med en tillrättavisning men det är för tidigt att säga idag, säger Bengt Olsson.

Uppdagades av privatperson

– Min första tanke var att det här är jättetråkigt, sedan blev jag förbannad, sa Bengt Olsson, tillförordnad chef på C4 Teknik när det hela uppdagats.

Det var en privatperson som hörde av sig till kommunen och berättade att en parkeringsvakt vid flera tillfällen parkerat sin privata bil utanför kommunhuset utan att betala parkeringsavgiften.

– Vi höll bilen under uppsikt och såg att det inte handlade om en engångsföreteelse, säger Bengt Olsson.

Parkeringsvakten konfronterades med bevismaterial och blev avstängd från sin tjänst i en månad, till 22 november.

Vanligast i slutna grupper

– Det rör sig om passivitet om kollegerna inte ingriper när en kollega gör fel, i det här fallet inte betalar sina parkeringsavgifter, säger Lars Korsell, forskare och enhetschef på BRÅ, Brottsförebyggande rådet.

Han tycker det tyder på ett systematiskt fiffel.

– Det är inte vanligt att det är så tydligt som i det här fallet, säger Lars Korsell.

Chefsåklagare Alf Johansson på Riksenheten mot korruption säger:

– Mutbrottslighet fungerar bäst i små slutna grupper eftersom det bygger på att så få som möjligt har insikt i vad två parter kommer överens om, det vill säga givare och mottagare. Vid många andra typer av brott kräver brottets genomförande däremot att det engageras många personer.

Det hävdas ibland att det finns kulturer där den här typen av tjänster är vanligare än inom andra grupper i samhället.

Alf Johanssons erfarenhet är att ju mer sluten en grupp är, desto större är risken för tjänster och gentjänster. Det är också vanligare i grupper där ”lojalitet” genomsyrar medlemmarnas förhållande till varandra; släktningar, etniska grupperingar och inom vissa yrkesgrupper.

Han säger att det inte finns något som tyder på att korruption kommer att bli vanligare i Sverige.

– Inte om offentlig och privat sektor fortsätter på den nu inslagna vägen i form av aktivt arbete mot korruption, säger Alf Johansson, överåklagre på Riksenheten mot korruption.