– Läget kan på sikt bli ohållbart, vi klarar inte att leverera längre, säger Jonna Myrebris på kommunala Stadsfastigheter.

Malmö var länge en industristad, och fabrikerna lämnade efter sig ämnen som ännu går spåra i marken. Det senaste exemplet är Rörsjöskolans skolgård där miljöförvaltningen uppmätt för höga värden av PAH, ett ämne som bland annat finns i asfalt. Därmed stoppades också planerna på att bygga paviljonger på skolgården och få fram fler elevplatser.

– Och det finns flera andra projekt som står stilla, berättar Jonna Myrebris, Stadsfastigheter. Det gör det mycket svårt för oss att tillhandahålla lokaler just nu.

Gundskolechef oroad

Grundskolechefen i Malmö, Anders Malmquist, är också oroad. Malmö är en ung stad, det behövs 14.000 grundskoleplatser inom de närmaste åren. Men var ska man bygga?

– Frågan ställs ju på sin spets nu när vi bygger ut skolan på ett sätt vi inte gjort tidigare. När vi sätter spaden i jorden i centrala Malmö upptäcker vi att där finns ämnen som inte är  nyttiga.

Det handlar inte alltid om att en nedlagd fabrik lämnat efter sig gifter. I Malmö har förorenad mark dumpats lite överallt under de flera decennier, påpekar Dave Borg på miljöförvaltningen i Malmö.

– Vi har fyllnadsmassor på många ställen. Och de innehåller olika ämnen.  Så frågan är komplicerad.

Arbetsgrupp bildad

En arbetsgrupp har nyligen bildats med uppgift att hitta lösningar. Är det till exempel möjligt att  lägga en skola på förorenad mark – om gifterna inte skadar barnens hälsa?

– Det är ju skillnad på en förskola med 2–3-åringar som stoppar jord i munnen och en gymnasieskola, säger Jonna Myrebris.

Även Anders Malmquist anser att varje byggprojekt måste granskas separat.

– Vi måste hitta strategier för att hantera den miljöskuld som finns i gamla industristäder som Malmö.

De elever som inte får plats i Rörsjöskolan ska nu i stället gå i Kirsebergsskolan. Det har väckt starka känslor bland många föräldrar. Ett protestbrev väntas inom kort.