Här är den nya potatisen. Foto: Bernard Mikulic

Här tas en skräddarsydd potatis fram

Publicerad

Forskare i Alnarp har med ny växtförädlingsteknik tagit fram en specialpotatis för stärkelseindustrin. Potatisen kan innebära en miljövänligare tillverkning.

Med en gensax, en ny växtförädlingsteknik som heter CRISPR-Cas9, har en forskargrupp vid SLU i Alnarp, tagit fram en skräddarsydd potatis för stärkelseindustrin.

– I det här fallet så innebär det att vi har stängt av en gen som svarar för en viss komponent i stärkelsen så att vi får en annan stärkelsekvalitet, säger Per Hofvander som tillsammans med Mariette Andersson har lett forskargruppen kring den nya tekniken.

”Är lagringsstabil i kyla”

I potatis finns normalt två stärkelser och här har man låtit den stärkelse som industrin efterfrågar vara kvar. På det sättet får potatisen bättre egenskaper för industrin, berättar Mathias Samuelsson, som är utvecklingschef för Lyckeby Starch AB, som är samarbetspartner i projektet.

– Den stärkelse som vi får fram här är lagringsstabil i kyla. Stärkelse finns i mejeriprodukter, såser, soppor med mera men i dag måste vi modifiera stärkelseprodukter på kemisk väg. Vi kan nu minska på kemikalieanvändningen och energiförbrukningen, säger han.

”Vi för inte in något nytt DNA”

Men det är inget nytt att vilja ta fram en potatis med bättre stärkelseegenskaper. På 90-talet togs en genmodifierad (GMO) potatis fram där man tillsatte främmande gener. Den stoppades efter den oro som fanns att GMO-grödor kunde vara skadliga för miljön.

– Vi för inte in något nytt DNA i växten utan vi gör ett klipp i genen som växtens eget reparationssystem lagar och då får man ganska ofta en mutation på det stället. Det vi jobbar med är egentligen en förlängning av den mutationsförädling som man använt i decennier, säger Per Hofvander.

I sommar ska man försöksodla potatisen på friland. Resultaten från studien har presenterats i tidskriften Plant Cell Reports.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.