Studien, som är ledd från Lunds universitet, presenteras i New England Journal of Medicine. Den omfattar 1 900 patienter i 14 länder som alla fått hjärtstillestånd utanför sjukhuset. I Sverige har flera regioner deltagit i studien.
Hälften av patienterna, slumpmässigt utvalda, kyldes ner till 33 grader enligt de riktlinjer som finns i dag .Den andra gruppen hölls vid normaltemperatur på omkring 37 grader. Det var bara om patienten utvecklade feber som man sänkte temperaturen.
– Det var ingen skillnad i de här två grupperna. Det var samma överlevnad och det var samma nivå av neurologisk återhämtning, säger Niklas Nielsen, forskare vid Lunds universitet och intensivvårdsöverläkare vid Helsingborgs lasarett, som lett studien.
Vill koncentrera sig på annat
Niklas Nielsen menar att resultaten starkt tyder på att man ska rekommendera normaltemperatur. Att kyla ner är både resurs- och tidskrävande.
– Då tror vi det är bättre att man koncentrerar sig på att göra sådant som vi vet är bra för patienterna när de kommer in till sjukhuset.
Han tillägger att det är viktigt att i alla lägen utvärdera de metoder som används i sjukvården.
– Vi måste vara mycket mer noggranna när vi inför behandlingar och kräva väl genomförda och stora studier. Jag tror att vi använder väldigt mycket resurser på saker i sjukvården som inte ger någon som helst nytta för patienterna, säger Niklas Nielsen.
Påverkar riktlinjerna
Dagens riktlinjer att efter hjärstopp kyla till 33 och ibland 36 grader bygger på tidigare studier men som forskarna nu menar måste diskuteras. Resultaten kommer att påverka riktlinjerna världen över, menar Niklas Nielsen. I Region Skåne kommer man att sluta sänka temperaturen till de låga temperaturerna.
– Vi kommer att behålla patienterna på normaltemperatur, säger Niklas Nielsen.
Bara om patienten får feber kommer man att fortsätta kyla. Knappt hälften av patienterna i gruppen med normaltemperatur fick vid något tillfälle feber (37.8°C eller över) och fick då temperaturreglering.
– Ska vi vara ärliga så vet vi inte om det heller är effektivt vid feber men det är något man behöver följa upp i fortsatta studier, säger Niklas Nielsen.
Parallellt har det gjorts studier att kyla direkt i akutförloppet men de är inte jämförbara och har inte påvisat någon effekt, menar Niklas Nielsen.
– I teorin skulle nedkylning extremt tidigt kunna ha potential men då måste det ske omedelbart. Innan hjärtstillestånd inträffar. Det vi har tittat på är den kylbehandling som är etablerad idag och som är kliniskt genomförbar, den har vi tydligt visat inte har någon effekt, säger han.