Knislinge – Korsord som medel mot demens

Uppdaterad
Publicerad

Forskning visar att det går att minska risken för demens genom att träna hjärnan regelbundet. Det har ett antal damer i Knislinge tagit fasta på. De samlas varje onsdagförmiddag på biblioteket i Knislinge för lite hjärngymnastik. De löser helt enkelt korsord. Mildred Hilleskog, som fyller åttiofem i år, satte igång det hela och det är henne alla de andra vänder sig till när ett korsord blir för svårt. Hon har alltid ett korsord med sig vid nattduksbordet.

Forskare har visat att risken att drabbas av demens minskar med 60 procent om man tränar hjärnan på något vis. Och det är aldrig för sent att börja, för hjärnan kan skapa nya hjärnceller hela livet. Det finns många former av mental träning: läsning, schack, korsord eller suduko är bra allihop. Men Mildred tycker mer om korsord än suduko.

– Jag lär mig ingenting av suduko. Jag får visserligen använda hjärnan, men efteråt är det bara siffror för mig. När man löser korsord däremot kan man ju lära sig hur mycket som helst, som man inte hade haft en aning om annars, säger Mildred Hilleskog.

Och Knislingedamerna märker att korsordslösandet håller deras hjärnor i trim.

– Jag känner att jag har blivit bättre i huvudet sedan jag slutade arbeta, för det var då jag började med korsord. Man måste hålla hjärnan igång och då frågar man sig vad är det som kan ersätta korsord? Läsa böcker är naturligtvis också värdefullt om man ska lösa korsord, man får ju mycket ord därifrån, säger en av de andra damerna, Majbritt Ludvig.

De sammanlagt tio damerna har träffats i flera år nu på biblioteket, och de tycker att fler äldre borde ta efter deras exempel.

– Om man har lite ont någonstans så glömmer man bort det. När jag sitter här så känner jag mig inte alls så gammal, då känner jag mig rätt så ung. Det tror jag vi gör allihopa, säger Majbritt Ludvig.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.