– Jag är starkt kritisk till att staten överlåter detta på kommuner som inte har uppdraget eller en utvecklad förmåga att hantera den här typen av situationer. Detta är en del i kärnan av statens uppdrag och kan inte överlåtas att hanteras på massor av olika sätt i olika kommuner, säger Torkild Strandberg (L) och han får medhåll av kommunstyrelsens ordförande i Lund Philip Sandberg (L).

Men på socialdepartementet menar de att det inte är en statlig fråga.

– Det är ett kommunalt ansvar och styrs av socialtjänstlagen, säger Mikael Lindström, pressekreterare åt socialminister Lena Hallengren på Socialdepartementet.

De fyra skånska kommunerna är alla inbjudna till informationsträff hos Center mot våldsbejakande extremism, CVE. Han menar att kommunerna som är osäkra kan få stöd av myndigheten.

– Det är självklart så att vissa kommuner kommer att ha väldigt lite kunskap om detta, men det är också viktigt att komma ihåg att väldigt få kommuner berörs, säger Mikael Lindström.

Barn kan omhändertas

Enligt Torkild Strandberg har Landskrona en plan för att ta emot IS-återvändare. Socialtjänsten måste ta ställning till varför föräldrarna låtit barnen vistats i den farliga miljön och hur de hamnade där, och utifrån vad de kommer fram till så kan barnen till IS-återvändarna omhändertas, menar Strandberg.

– Vi vet ganska väl vad vi ska göra om någon rör sig mot Landskrona, säger han.

Till Malmö har fem personer kommit tillbaka sedan 2013 och enligt Sedat Arif (S), som är kommunalråd så hanterar polisen dem.

– Socialtjänstens främsta ansvar är barnen. I det arbetet ingår återkommande informationsutbyte med förskola, skola och polis, säger Sedat Arif (S).

Liksom Landskrona har Malmö, Lund och Kristianstad planer mot våldsbejakande terrorism.

– Vi har tydliga och väl upparbetade samarbets- och kommunikationsvägar mellan kommun, polis och säkerhetspolis, säger Pierres Månsson (L) kommunstyrelsens ordförande i Kristianstad.