Menskoppen är ett litet koppliknande föremål gjort av mjukt silikon som fungerar som ett mensskydd och täcker upp det jobb som tamponger och bindor tidigare gjort.
Skillnaden är att den kan användas om och om igen, den beräknande livstiden på en menskopp är runt fem år.
Fördelen är att den som oroar sig för att blekta tamponger med diverse kemikalier i sig ska torka ut slidan i menskoppen kan hitta ett alternativ.
Men det kan finnas risker även med en menskopp. Om man köper den på en oseriös nätsida kan det finnas risk för att plasten läcker giftiga kemikalier eller att den inte är steril.
– Därför ska man bara handla sin menskopp på ett apotek eller en nätsida som sysslar med menskoppar, säger barnmorskan Jenny Apell.
Ingen ny uppfinning
Många tror att menskoppen är en ny företeelse men den har faktiskt funnits riktigt länge – som prototyp redan sedan 1800-talet.
Då såg den dock inte alls ut som den gör idag, utan med ett till synes obekvämt bälte kring magen med ett stålhäfte vid naveln som förankrade menskoppen på dess plats högt upp vid livmodertappen.
Det tog ungefär 40 år till innan Leona Chalmers tog fram en modell som liknar väldigt mycket den moderna varianten, med undantag att materialet var avsevärt hårdare.
Under samma period på 1930-talet var det fler som ansökte om patent på liknande menskoppar, bl.a. Lester J. Goddard och Arthur F. Hagedorn. Så det är idag svårt att slå fast vem som egentligen var först med uppfinningen.
Men trots att den funnits så pass länge har användandet av menskoppen varit lågt jämfört med användandet av tampong eller binda. Till det finns flera förklaringar, till exempel bristen på gummi under andra världskriget och det faktum att kvinnors mens inte varit ett lika självklart samtalsämne som det är idag.
Öppenheten kring mens bidragande
Att vi har börjat prata om mens mycket mer öppet idag än vad vi tidigare gjort tror Jenny Apell är en utav de bidragande faktorer till att nyfikenheten kring mens och menskoppen har ökat.
Till och med den moderna tekniken har via menskoppen hittar in i vaginan. Tidigare i år lanserades den första smarta menskoppen i USA. I botten på den finns en sändare som skickar en signal till din smarta telefon och på det viset meddelar när det är dags att tömma koppen.
Den sägs även kunna analysera blodet för att tidigt kunna upptäcka förändringar i ditt blod, och på så sätt kunna larma om tecken på sjukdomar. Men den smarta menskoppen är ännu inte prövad på marknaden och Jenny Apell är skeptisk.
– Den har begränsningar tycker jag, för det första att den bara räcker i ett halvår. Där tappar man hela den ekonomiska och miljövänliga aspekten. Sedan kan man inte modifiera den genom att klippa av den lilla tappen längst ner för det är där sändaren sitter. Du tar samtidigt bort kontrollen från dig själv, en menskopp är inte särskilt svår att använda, du ska inte behöva en sändare som talar om det för dig när det är dags att tömma, säger hon.
I inslaget ovan kan du se hur menskoppen ska användas