Kvinnan kom till akuten med stora tal- och sväljsvårigheter. Men kvinnan skickades hem från akuten utan att hon fick en neurologisk undersökning. En månad senare återkom kvinnan till akuten och blev då inlagd men avled en vecka senare.
Av anmälan framgår att det första besöket hos en neurolog skedde i december 2015 och patienten informerades om att de efterföljande undersökningarna inte visade tecken på ALS. Patienten hänvisades till primärvården och symtomen troddes bero på utmattning.
I september 2016 sökte patienten till akutmottagningen på grund av att hon inte kunde svälja men skickades hem. En månad senare sökte hon på nytt efter att ha varit sängliggande i en vecka. Vid detta besök lades patienten in men avled en vecka senare.
Fick fel vård och behandling
Efter dödsfallet informerades anhöriga att symtomen tydde på ALS. Den försenade diagnosen har enligt Ivo medfört att patienten inte fick rätt vård och behandling samt att stöd till patient och närstående saknats.
Kvinnans första läkare borde enligt Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) nio månader tidigare ha ordnat en uppföljning av en undersökning som visade osäkra tecken på ALS. Kvinnan hade då gått i två år med sväljningsbesvär.
ALS är en nervsjukdom som innebär att de nervceller som styr kroppens muskler bryts ner.