Det säger marinbiologen Ann-Marie Camper som deltar i ett seminarium om frågan i dag.

Under vattenytan simmar våra läkedelesrester omkring. Ett vanligt reningsverk rår inte riktigt på dem, och frågan är vad de ställer till med för djur och natur. Hjälper det inte att havet är så pass stort?

– Det kan man tycka och det är så som förklaringen har varit tidigare – att ”det kan väl inte spela någon roll, för det späds ut”. Men många läkemedel är ju gjorda för att påverka i en jätteliten koncentration – så liten att vi ibland egentligen inte kan mäta den, säger Ann-Marie Camper som är marinbiolog och koordinator på Skånes hav och vatten.

Mängden läkemedelsrester ackumuleras

Att mindre djur blir uppätna av större djur – födokedjan – gör att det blir mer och mer läkemedelsrester i näringsväven.

– Först är det en organism som får det som äts av en annan som äts av en tredje, etc, det man kallar födokedja – och det betyder att om inte de olika organismerna i de olika stegen kan bli av med kemilkalierna – som läkemedel är – så kommer det att bli mer och mer och mer ju högre upp du kommer i näringsväven, säger Ann-Marie Camper som är marinbiolog och koordinator på Skånes hav och vatten.

Hon exemplifierar:

– Så rovfåglarna, trutarna, sälarna och rovfiskarna har stora mängder i sig även om ursprungsmängden i  vattnet var väldigt liten, säger hon.

Antidepressiva gör aborren övermodig

Men läkemedelsresterna gör att vissa arter dör, andras reproduktionsförmåga störs, vissa äter sämre – och andra blir så tokiga så att de kan simma rakt in i munnen på en hungrig gädda.

– Antidepressiva läkemedel påverkar abborren så att han eller hon blir lite kaxig och lite modig och ger sig i väg ifrån det skyddande stimmet, säger Ann-Marie Camper och syftar på experiment som gjorts i Umeå.

Ozonrening – en lösning

Till skillnad från andra kemikalier har läkemedel ett uttalat syfte.

– Läkemedel är ju designade för att påverka oss människor som biologiska varelser, och på en sådan nivå att det påverkar även alla andra oganismer som finns i vattenmiljön och andra typer av miljöer. De är designade för att påverka och då gör de det också, säger marinbiologen Ann-Marie Camper.

Temat för seminariet i Malmö under tisdagen är just metoder för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester.

– Bland annat kan man använda sig av ozonrening för kommunala reningsverk. Det finns även tekniker för enskilda avlopp som ser ut på andra sätt, säger Heidi Olsson, kommunikatör på Sustainable Business Hub.

Sydnytt: Varför är inte det här löst?

– Det har att göra med politik och hur samhället fungerar. Vi har i 20 år egentligen haft lösningar på att ta bort läkemedelsrester och andra typer av kemikalier från vatten. Men så länge det inte finns något politiskt beslut på att göra det – det finns inget lagkrav, och det finns inga starka rekommendationer, eller andra verktygsom samhället använder sig av – så är det ju en kostnad för kommunen att göra detta, eller för va-kollektivet. Det betyder att finns det inget lagkrav så gör man det inte, säger Ann-Marie Camper som är marinbiolog och koordinator på Skånes hav och vatten.

– Kommunerna är väldigt intresserade. De har egentligen inga incitament för att rena, för de har inga krav på sig att rena, men det finns ändå ett stort intresse att man vill rena, och det kommer antagligen så småningom att ställas krav på att man måste rena läkemedelsrester ur vatten, säger Heidi Olsson, kommunikatör på Sustainable Business Hub.

Men mängden läkemedel vi släpper ut beror ju också på hur mycket läkemedel vi konsumerar – och hon frågar sig också om det inte är dags att ändra livsstil.

– Vi ökar det, vi ökar det, för varje år så ökar vi mängden läkemedel vi använder. Och det är ju en indikator på hur samhället mår i stort, säger hon.