Varje år drabbas 40.000 svenskar av sepsis, eller blodförgiftning som det också kallas, och dödligheten är 15-20 procent. Trots att sjukdomen är nästan lika vanlig som cancer är det få svenskar som känner till den.

Nu prisas lundaforskaren Adam Linder för sina stora insatser när det gäller att uppmärksamma sjukdomen. I september tar han emot det internationella priset Global Sepsis Award i Paris.

– För några år sedan fick jag upp ögonen för sepsis och när jag gjorde studier om kännedomen i Sverige så visade det sig att bara var femte svensk hade hört talas om sepsis, berättar Adam Linder, forskare i internmedicin vid Lunds Universitet.

Dåligt med pengar till forskningen

Adam Linder häpnade över resultatet. Nästan 90 procent av svenskarna hade hört talas om sjukdomar som leukemi eller parkinson, men sepsis var det få som visste något om. Okunskapen gör att forskningen kring sjukdomen är gravt underfinansierad menar Adam Linder.

Tillsammans med kommunikatören Ulrika Knutsson startade han därför sepsisfonden, en ideell insamlingsstiftelse med 90-konto som man kan ge bidrag till för att forskningen ska få mer pengar.

– Folk skänker pengar till cancerfonden och till hjärt- och lungforskning för det är sjukdomar de känner till, säger Adam Linder.

Låg kännedom inom svensk sjukvård

Även inom sjukvården är kännedomen om sepsis låg och det har flera förklaringar menar Adam Linder.

– Det kan ju drabba vem som helst. Du kanske får sepsis efter en förlossning när du är inlagd på en kvinnoklinik, eller efter en operation på ortopeden, eller får du det hemma. Får du cancer hamnar du hos en cancerläkare, men när det gäller sepsis är det så många olika specialiteter som hanterar sjukdomen eftersom den kan dyka upp överallt. Har man då andra primära intressen så blir det att man inte tänker på sepsis helt enkelt, säger Adam Linder.

– Sedan är sepsis väldigt lömskt också, symtomen är ospecifika, fortsätter han

I Sverige har bara vart tredje sjukhus en organisation för hur man tar hand om sepsispatienter på akuten. Däremot har alla sjukhus organisationer för hur man hanterar patienter med misstänkt stroke eller hjärtinfarkt. Sepsis har inte samma status, menar Adam Linder, och berättar att England har kommit mycket längre än Sverige i sitt arbete.

– Där uppmanar man patienter att alltid fråga: ”Could it be sepsis?”, kan det vara sepsis, om symtomen är oklara. Det är inte säkert att sjukvårdspersonalen tänker på sepsis.

Blodtillförseln stängs av

Adam Linder menar att vi kommer få flera fall av sepsis framöver eftersom den är starkt förknippad med antibiotikaresistens. Om antibiotikan inte tar död på de farliga bakterierna kan de föröka sig och i förlängningen leda till att fler insjuknar.

– Vi har ett väldigt bra immunförsvar de flesta av oss och då är bakterier inget farligt. Men ibland fungerar inte systemet perfekt av olika skäl och då hinner bakterier växa och när immunförsvaret upptäcker detta så slår det till med storsläggan. De spränger en bomb i sitt eget land kan man säga, och skadar den egna befolkningen, förklarar Adam Linder.

Adam Linder har i sin forskning upptäckt en förhöjd halt av proteinet HBP i blodet vid sepsis. Proteinet finns i de vita blodkropparna som är först på plats när bakterier angriper kroppen.

Proteinet är till för att öppna blodkärlsväggen eftersom de vita blodkropparna finns i blodkärlen och bakterierna i vävnaden och då måste de vita blodkropparna ta sig ut ur blodkärlen och in i vävnaden för att kunna attackerna de inkräktande bakterierna.

– I normalfallet fungerar detta, men har du för mycket bakterier i vävnaden så överreagerar de vita blodkropparna.

Det här gör att den drabbade få ett blodtrycksfall, man har helt enkelt för lite blod i blodkärlen eftersom allt har läckt ut för att ta hand om bakterierna. Kroppen börjar stänga av de mindre viktiga funktionerna för att rädda hjärtat och hjärnan. Bit för bit stängs blodtillförseln till de mindre viktiga kroppsdelarna av och de slutar fungera.

– Det är därför sepsispatienter ofta får amputera till exempel tår eftersom kroppen anser att de är mindre viktiga.

80-90% av de som har sepsis har förhöjda HBP-värden och riskerar att få skador på organen. Nu kan man upptäcka detta genom ett blodprov.

-Det finns ett kvalitetssäkrat kit nu så att man kan analysera blodproverna, men vi har inte fått det till Sverige än. Förhoppningsvis får vi det till hösten, säger Adam Linder.

Uppmärksammad internationellt

Forskningen, kännedomsstudien och uppstarten av sepsisfonden gör nu att Adam Linder prisas internationellt. I september på World Sepsis Day kommer han att ta emot priset i Paris.

– Det är framför allt en ära. Det visar ju att arbetet vi har gjort anses vara viktigt och det är väldigt viktigt att visa det här i Sverige, att det vi gjort uppmärksammas internationellt och har internationell betydelse.

Den 24 maj antog Världshälsoorganisationen, WHO, även en resolution om att World Sepsis Day blir den 8:e världshälsodagen

– Att WHO nu erkänner att sepsis är ett globalt folkhälsoproblem är en stor framgång för att öka kännedomen om sjukdomen, säger Adam Linder.