Forskaren Karin Hedin har nyligen lagt fram en avhandling om gentrifiering vid Lunds Universitet. Ordet gentrifiering kommer av engelskans gentry som betyder herrskap. Gentrifiering leder till att de som tidigare bodde i området inte har råd med de högre hyror som upprustningen innebär. Södermalm i Stockholm brukar lyftas fram som det tydligaste exemplet i Sverige. Nu lyfter Karin Hedin bland annat fram Malmös gentrifiering, särskilt runt områden som Gamla Väster och Möllevången.

En av slutsatserna Karin Hedin drar är hur gentrifiering leder till ökad segregation. Denna kommer till uttryck genom den rika homogena gruppen som flyttar in, och den mindre rika heterogena gruppen som flyttar ut.

När Citytunneln blir klar beräknas uppåt 40 000 människor passera förbi station Triangeln varje dag. Uppgången, som kommer vara riktad mot Möllevångstorget, väntas inbringa nya inkomster för småföretagen runt ”Möllan”. Och med ökade inkomster kan hyresvärdarna även börja kräva mer i hyra i och med de attraktiva addresserna.

Vad det betyder för skivbutiksägaren Dennis Lood, som driver butiken Rundgång, vågar han inte sia om.

-Även om jag måste höja priserna så kommer ju fler gå förbi här så det är svårt att säga om det verkligen kommer innebära något negativt, säger han.

Möllevångsgruppen är en grupp aktivister som arbetar för ett levande kulturliv runt Möllevången. För dem är gentrifiering ett välkänt begrepp. Där har man jobbat mot en upprustning och utförsäljning av den gamla arbetarstadsdelen.

– Det handlar om vilka som flyttar in och vilka intressen de har, menar Marcelo Olivares som är aktiv inom Möllevångsgruppen. Han är orolig för att när man bebygger till exempel ödetomten nära Möllevångstorget med bostadsrätter så kommer det som gör ”Möllan” levande att sakta dö ut.