Rolf Nilsson bor invid Karsholms skogsområde och strövar gärna omkring i markerna här.
– Det var en granne som en morgon berättade att det kommit upp en stängselgrind. Jag gick ner och tittade – och blev rejält förbannad. Det såg ut som ett kravallstaket, säger han.
Enligt Rolfs mätningar kan ingen eller inget bredare än 37 centimeter passera grindöppningen.
– Jag är smal och tar mig nätt och jämnt igenom. Men det gör inte barnfamiljer med vagn, funktionshindrade, folk som cyklar eller kommer på häst – och så vidare. De har ingen möjlighet att ta sig ut i skogen längre, helt i strid med allemansrätten, säger han.
”Vill minska trafik, skadegörelse och sopdumpning”
Det är markägarna på Karsholms gods, familjen Treschow, som valt att sätta upp grindar på två ställen. Anna Treschow vill inte låta sig intervjuas men menar i en skriftlig kommentar att hon och maken Fredrik agerat helt lagligt för att minska obehörig trafik, skadegörelse och sopdumpning i skogen.
– Jag tycker det känns väldigt trist när de som äger makt och stora skogar vill stänga ute allmänheten. Därför har jag anmält detta till både polis och länsstyrelse, säger Rolf Nilsson.
Men juridiken kring allemansrätten är långtifrån enkel, betonar länsstyrelsens naturvårdshandläggare Per Levenskog. Polisen i Kristianstad har till exempel redan lagt ner fallet. Allemansrätten är en sedvänja och ingen lag, även om själva begreppet är inskrivet i grundlagen.
Länsstyrelsen: Det kommer förmodligen att få tas bort
– Från länsstyrelsen har vi inget färdigt beslut men den preliminära bedömningen är att markägaren kommer att få ta bort stängslen, säger Levenskog.
Han bekräftar visserligen att allemansrätten inte är någon lag i egentlig mening, även om allmänhetens rätt att röra sig fritt i skog och mark ”i enlighet med allemansrätten” står inskrivet i grundlagen.
Länsstyrelsen har istället valt att stödja sig på en formulering i miljöbalken.
– Där heter det att om det uppenbara syftet med ett stängsel är att utestänga allmänheten, då kan länsstyrelsen förelägga om att det ska tas bort. Så troligen blir det vårt besked till markägaren, som sedan får tre veckor på sig att yttra sig, förklarar Levenskog.