Cirka 80 procent av alla som väntar på nya organ väntar på ny njure. Foto: Manuel Balce Ceneta/AP

Mördarbakterier ska rädda njursjuka

Uppdaterad
Publicerad

Det låter kanske märkligt att en mördarbakterie kan rädda liv. Men det är precis det forskare från Lund har upptäckt.

Det började för 17 år sedan när Lars Björck och hans forskningskollegor undersökte mördarbakterier. Då hittade de enzymet IdeS som angriper immunförsvarets vanligaste typ av antikroppar. Det är ett väldigt riktat enzym som bara angriper ett av kroppens proteiner. Skulle det angripa flera proteiner skulle det inte vara möjligt att använda på människor.

– Då skulle man troligen avlida, eller få rejäla biverkningar. Jag har jobbat med proteiner hela mitt yrkesverksamma liv och det finns inget enzym som har den här höga graden av specificitet. Det är fullständigt unikt, säger Lars Björck, seniorprofessor i infektionsmedicin vid Lunds universitet.

”Det känns fantastiskt”, säger forskaren Lars Björck om upptäckten. Foto: Gunnar Menander/Lunds universitet

”Går väldigt fort”

Vanligtvis brukar ett angrepp mot immunförsvaret vara något dåligt, men just IdeS kan användas för att hjälpa. Hos njursjuka patienter med hög nivå antikroppar kan nämligen kroppen stöta bort en ny njure. Men om IdeS tas innan transplantationen inaktiveras antikropparna vilket hjälper kroppen att inte stöta bort det nya organet.

– Det går väldigt fort, det tar bara några minuter innan alla antikroppar är inaktiverade. De är helt borta några dagar och återvänder efter 2-3 veckor. Då är chansen att kroppen accepterat det nya organet mycket större, säger Lars Björck.

Största genombrottet de upplevt

Enzymet IdeS har med gott resultat testats på 42 patienter i Uppsala, Stockholm och Los Angeles. 41 av transplantationerna var lyckade och i det sista fallet var det andra orsaker som gjorde att transplantatet stöttes bort.

– Mina amerikanska kollegor säger att det är största genombrottet de upplevt inom transplantationskirurgin. Det känns fantastiskt, säger Lars Björck.

Studien har pågått i flera år, men avslutas i slutet av 2018. Troligtvis kommer då IdeS att läkemedelsregistreras och kan från 2019 finnas tillgängligt på transplantationskliniker över hela världen. Enzymet kan även komma att användas för att behandla autoimmuna sjukdomar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.