Nationalencyklopedin (NE) har använt sig av runt 4 500 skribenter – bland dem professorer, docenter och experter – för att bygga upp det numera helt digitala uppslagsverket och hålla det uppdaterat.

Ledningens beslut tidigare i veckan att avlägsna alla namn som står under artiklarna kan få stora konsekvenser. Skribenterna kan kräva att upp emot 20 000 artiklar tas bort helt och hållet, om deras namn inte anges i anslutning till artiklarna.

Går emot avtalen

För att radera namnen från artiklarna krävs att skribenterna uttryckligen har tillåtit det i avtalet, säger upphovsrätts- och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

– Det är ett brott mot den ideella rätten om man ensidigt tar bort en byline, i synnerhet om det är någon som har blivit utlovad det, säger han.

Ingen har lovat något annat, enligt uppgift till TT. I avtalen står att samtliga texter som är längre än 1 500 tecken, vilket motsvarar ungefär en kortare tidningsartikel, ska vara signerad av upphovsmakaren.

Runt 20 000 av encyklopedins artiklar är så långa. Och beslutet som fattades i början av veckan tycks redan ha verkställts. Åtskilliga långa texter på ne.se står nu utan avsändare.

– Risken är att den som anser sig ha rätt till sin ideella rätt stämmer förlaget för brott mot upphovsrättslagen. De kan få ett antal åtal eller stämningar på halsen om de inte gjort upp om det innan, säger Funcke.

Harrison ovetande

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, har arbetat med NE i många år och är upphovsmakare till mängder av artiklar inom sitt ämne.

– Det är ju högst anmärkningsvärt, säger han till TT, som är först att informera honom om beslutet.

Han ingick avtal med NE för ”många år sedan” och minns inte på rak arm om det sades något särskilt om signaturer och upphovsrätt. Men beskedet gör honom besviken.

– Om det här är sant är det naturligtvis en mycket tråkig och obegriplig utveckling.

TT har sökt Nationalencyklopedins vd för en kommentar till beslutet. Encyklopedin har sitt säte och sin redaktion i Malmö.