Bild från en tidigare händelse där ett misstänkt farligt föremål hittats på Von Linges väg på Rosengård i Malmö. Foto: Johan Nilsson/TT, Mikael Nilsson

Polismisstanke: Samma personer bakom falsklarm

Uppdaterad
Publicerad

Bombliknande men ofarliga föremål har placerats ut i Rosengård i Malmö vid sju tillfällen sedan förra veckan, skriver Sydsvenskan. Senast i fredags fick polisen rycka ut vid två tillfällen.

– Vi får in falsklarm, ofta i form av skottlossning eller andra händelser som kan orsaka allvarlig personskada som man vet att vi prioriterar upp varje gång, säger Katarina Rusin, presstalesperson hos polisen.

Polisen misstänker att det är samma personer som ligger bakom flera falska, inringda larm om skottlossningar och grova våldsdåd i stadsdelen de senaste månaderna.

– Dagligen har vi en hög frekvens av vad vi bedömer som falsklarm där det påstås allt från att det skett skottlossningar till att bilar brinner. Uppgifter som helt enkelt inte stämmer, säger biträdande lokalpolisområdeschef Erik Åberg till tidningen.

Falska larm om skjutning

Polisen bekräftar för SVT på lördagskvällen att de fått in flera falska larmsamtal på senare tid.

– Vi får in falsklarm, ofta i form av skottlossning eller andra händelser som kan orsaka allvarlig personskada som man vet att vi prioriterar upp varje gång. Det tar upp resurser inne på ledningscentralen eftersom en operatör ska bedöma uppgifterna utifrån vad inringaren säger, berättar Katarina Rusin, presstalesperson hos polisen.

”Resurser som behövts på annat håll”

Operatören på ledningscentralen ställer frågor och gör en samlad bedömning av uppgifterna tillsammans med vakthavande befäl. De gånger där ledningscentralen anser att det inringaren uppger är trovärdigt åker polisen ut på larmet.

– Då riktas en mängd resurser dit, resurser som hade behövts på annat håll.

Om polisen misstänker att det rör sig om ett falsk larm upprättas en anmälan om falsklarm.

– I de fall där falsklarmet fått stora resurser och polisens uppmärksamhet riktats åt fel håll upprättas en anmälan om blåljussabotage.

”Återkommande problem”

Är polisens misstanke att det är samma personer som ligger bakom?

– Det kan jag inte svara på, utan hänvisar till utredare. Jag kan inte säga annat än att bekräfta att det är återkommande problem för oss med falsklarm.

Kostar resurser

Lokalpolisområdeschef Erik Åberg hänvisar till förundersökningssekretess och kan för Sydsvenskan inte uttala sig om vilka man misstänker ligger bakom falsklarmen, men säger att det kostar polisen tid och resurser.

Falsklarmen påverkar också förutsättningarna att prioritera bland larmen.

– Nu känner vi till fenomenet så vi värderar varje enskilt samtal som vi alltid gör. Men vissa av händelserna beskrivs så spektakulärt att man kan ana att det inte stämmer. Oavsett så behöver vi vidta kontroller i ett väldigt stort antal ärenden, säger Erik Åberg.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer