Lundapsykologen Sima Wolgast. Foto: TT/Privat

Lundaforskning visar att namnet påverkar jobbchanserna

Publicerad

Lundapsykologen och doktoranden Sima Wolgast ville undersöka hur olika personer med olika etnisk bakgrund bemöts när de söker jobb och intervjuas av en rekryterare. Undersökningen visade att namnet ofta väger tyngre än kompetensen i arbetssökarsituationer.

Hon märkte tydligt att arbetssökande med utländskt klingande namn oftare bedömdes efter andra kriterier än de med svenskklingande namn.

Försökspersoner delades in i två grupper där båda skulle göra en rekrytering till ett företag. Båda försöksgrupperna fick utförliga CV:n av påhittade personer med både utländskt och svenskt klingande namn, men bara den ena gruppen fick hjälp av ett verktyg som hjälpte till att strukturera personernas kompetens.

Namnet var avgörande

I vissa fall var de med svensktklingande namn de som på pappret var bäst lämpade för jobbet och i vissa fall var det de med utländskt klingande namn. Resultatet pekade dock tydligt på att de som skulle rekrytera oftare valde att anställa de med svensktklingande namn, trots att de med utländskt klingande namn var de som på pappret var bäst lämpade för jobbet.

Även när försökspersonerna fick hjälp av ett verktyg som strukturerade upp den arbetssökandes CV, så att det gick lätt att se vem som var bäst lämpad för jobbet fortsatte försökspersonerna att hellre anställa de med mer svenskklingande namn.

– De ostrukturerade valde utifrån magkänslan, men det visade sig att även de som jobbade strukturerat inte lyckades välja invandrarna när de var bäst, säger Sima Wolgast.

Fick frågor efter etnicitet

I en annan uppgift fick professionella rekryterare i uppgift att skriva frågor på förhand till olika arbetssökande. Hon märkte då att frågorna till de med svenskklingande namn oftare handlade om ledarskap, yrkeskunnande och hur de hanterade olika kundsituationer.

Frågorna till de med utländskt klingande namn handlade däremot oftare om social kompetens, grundläggande värderingar och förmåga att samarbeta. Detta trots att en oberoende försöksgrupp med professionella rekryterare som fick se samtliga skrivna frågor valde ut de jobbspecifika frågorna som de bästa.

– Det verkar som att när invandrare är inblandade i situationen på något sätt blir det mer fokus på social kompetens och personlighet, säger hon.

Kan leda till godtyckliga anställningar

Hon menar att de professionella rekryterarna i första hand är intresserade av den arbetssökandes kompetens, men att personer med utländskt klingande namn trots det riskerar att oftare få frågor om värderingar och social kompetens.

– Det man kan säga är att om man fokuserar mycket på social kompetens vid rekryteringen så blir det mer godtyckligt, då blir det upp till chefen att bestämma vem som är socialt kompetent och då väljer man helst den som är lik en själv. Andra saker får fokus i rekryteringen och då blir det inte rättvist i längden, säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.