I fjol passerade 19.300 bilar varje dygn på Öresundsbron. Det är nästan exakt på prognosen från år 2000. Efter en trög inledning, där det inte gick som förväntat blev det ett uppsving kring 2006. Åren därefter låg man till och med över prognosen, och nu är man som sagt i fas. Men biljettpriserna är betydligt lägre än man räknade med på nittiotalet.

– De är väsentligt lägre. De ligger faktiskt 40-50 procent under det pris man kalkylerade med när beslutet att bygga bron togs, säger Kaj V Holm, ekonomichef och vice vd på Öresundsbrokonsortiet.

Konkurrensen pressar priset

Det är framför allt konkurrensen från färjetrafiken mellan Helsingborg och Helsingör som gjort att prisnivån har blivit lägre. Man har också infört rabattordningar för att få fler resenärer. Därtill tvingades man betala moms, vilket färjeresenärerna slipper.

Detta skulle kunna betyda ekonomiska problem för Öresundskonsortiet. Men när beslutet togs på nittiotalet kalkylerades med 5 procents ränta. Den har blivit betydligt lägre, och det har varit räddningen.

– Det har ju gjort att vi har kunnat kompensera för intäktsbortfallet. I verkligheten ser projektet någorlunda ut som förväntat, säger Kaj V Holm.

Rena kassakon

De första åren är alltid de mest kritiska i stora projekt av det här slaget. Nu är ekonomin stabil. En eventuell räntehöjning de kommande åren har inte så stor betydelse, enligt brokonsortiet.

– En räntehöjning skulle inte betyda så mycket längre. Vi är inne i en fas med full avbetalning på lånen och vi har dessutom räntesäkrat skulden ett antal år framåt. Det ska mycket stora räntestigningar till för att på allvar försämra ekonomin, säger Kaj V Holm.

Före brons tillkomst var det många som oroade sig för just ekonomin och sa att skattebetalarna skulle få träda in och betala. Det har blivit precis tvärtom. Bron är rena kassakon för skattebetalarna. Resenärerna betalar moms på sina biljetter. Fram tills nu har brokonsortiet betalat ut sammanlagt 4,4 miljarder svenska kronor till Sveriges och Danmarks statskassor.