Mitt i gruppen av nyanlända som får samhällsinformation på Invandrarservice i Malmö sitter Lina Alhajj och simultantolkar. Översättningarna kommer snabbt och flödande. Ändå var det inte så längesen hon själv kom till Sverige från Syrien, bara tre år sen. Men tanken på att jobba som tolk väcktes snabbt.

– Jag tänkte att om jag satsar på det så blir det en väg in i samhället, säger hon.

Och snabbt gick det. Ett och ett halvt år efter att hon börjat på SFI, var hon utbildad tolk och kunde börja jobba. Och det var just när hon satt på ett liknande informationsmöte som hon beslutade sig för att satsa stenhårt.

Vokalerna svårast

När informatören pratade om att barnen tar över i familjer där föräldrarna inte pratar svenska – då bestämde sig Lina för att så skulle det inte bli hemma hos henne. Och för att nå sitt mål så använde hon sig av allehanda knep. Bland annat pratade hon med sin spegel.

– Det svåraste med svenskan är vokalerna, säger hon.

– Så jag lyssnade på radio och tv och satte upp lappar med ord vid spegeln. Och så upprepade jag dem om och om igen och försökte se om jag formade munnen på sätt sätt. En del tycker det verkar fånigt, men det tycker inte jag.

Vill bli socionom

Lina kom till Sverige från krigets Aleppo med sin man och sina två barn. Hon saknar vännerna och släktingarna som är kvar i Syrien, men för henne och familjen finns ingen väg tillbaka. Hon berättar att hon ska satsa på att läsa vidare till socionom, att barnen redan blivit svenska medborgare och att det går bra för dem i skolan.

Själv tycker hon att det svenska samhället passar henne bra..

– Om ett år blir jag också svensk medborgare, säger hon.

– Jag vill stanna här.

Nyligen började hon lära sig spela piano, något som var omöjligt i Syrien.

– Det finns en känsla här i Sverige av att allt är möjligt, säger hon.

– Det gör mig till den lyckligaste kvinnan i hela världen.