På Hunneröds mosse utanför Svedala finns den ovanliga blomman klockgentiana, en 10-30 cm hög ört som trivs särkilt bra där det är lite vått. Men klockgentianan är också helt nödvändig för den starkt hotade fjärilen Alkonblåvinge. Fjärilen lägger sina ägg på blomman och när äggen så småningom blir till en larv faller den ned på marken. Den tas då om hand av myror tills den är färdig att veckla ut sina vingar som en fullt utvecklad fjäril.
Både klockgentianan och alkonblåvingen är med på listan över rödlistade arter i Skåne.
83 arter är akut hotade
Skåne är Sveriges artrikaste län och samtidigt det län med flest rödlistade arter. Drygt 2000 arter av växter, djur och svamp betraktas som hotade och av dessa är 83 akut hotade, däribland rödspoven och ålen. Länsstyrelsen jobbar hela tiden med att försöka skydda utsatta arter och bevarandeprojekten avlöser varandra. På flera håll har det gett gott resultat.
– Man kan inte skydda allt som finns men man försöker välja sådana arter som är specifika för speciella miljöer som kanske är karakteristiska och som har en viktig roll i ekosystemet, säger Paul Eric Jönsson, naturvårdschef på länsstyrelsen.
Bättre kunskap
För 45 år sedan fanns det bara 40 häckande par i hela Skåne av rovfågeln gladan. I dag är den en vanlig syn igen och det finns uppskattningsvis 2000 häckande par i länet. För snart 30 år sedan började man plantera in stork igen i Skåne efter att den varit helt utrotad. I dag finns det runt 70 häckande par och framtiden ser ljus ut.
Trots att det ser bra ut för flera arter växer listan över hotade arter. Paul Eric Jönsson tror att det delvis beror på att man i dag har en bättre kunskap om tillståndet för flera arter och säkrare kan uttala sig om livsvillkor och bestånd. Men sanningen är också att den mänskliga påverkan på många arter är större än vad de mäktar med.
LÄS MER: Stölder av fridlysta växter blir allt vanligare
Privatpersoner kan hjälpa till
Det utbredda moderna kulturlandskapet är en stort bidragande faktor till att många arter klarar sig dåligt. Ett effektivt skogsbruk där få träd tillåts bli riktigt gamla och ett modern jordbruk med stora arealer med ett bara ett fåtal grödor är några saker som missgynnar många djur och växter.
– Jordbruket har förändrat karaktär. Vi har inte de här stora slotter- och betesmarkerna som vi hade för 50 eller 100 år sedan. De arterna som är knutna till just den typen av landskap försvinner, säger Paul Eric Jönsson.
Han är hoppfull för de rödlistade arternas framtid. Han säger att privatpersoner också kan göra sitt för att hjälpa de hotade arterna. Att lämna ett litet hörn i sin trädgård som får växa vilt, låta bli att använda insektsgift och sätta upp en fågelholk eller två är saker som enligt Paul Eric Jönsson kan hjälpa rödlistade arter.