Allt fler lantbrukare väljer bort sockerbetan. Foto: Adam Bergsten/TT

Sockerbetans framtid i gungning – allt fler odlare ger upp

Uppdaterad
Publicerad

De senaste åren har skånska sockerbetsodlare fått allt mindre betalt för sina grödor. Inför säsongen 2017 tar lantbrukarna dessutom klivet in i en avreglerad marknad där odlarna nu öppet konkurrerar med sockerjättar som Frankrike och Tyskland.

Under förra året var lantbrukaren Erik O.R. Bengtsson en av Skånes största sockerbetsodlare. På sina fält utanför Ystad odlade han 90 hektar sockerbetor. Men inför den här säsongen har han valt att gå ifrån betodlingen för att istället odla korn som ska bli till öl.

Han är inte ensam om att lämna sockerbetsodlingen. Normalt slutar ungefär 100 lantbrukare om året att odla sockerbetor; inför 2017 slutade 150. Den odlade arealen är däremot oförändrad.

–Det är ju en av de stora frågorna på agendan vid varje sammankomst och varje kalas, vad det ska bli av sockerbetsodlingen, säger Erik O.R. Bengtsson.

TV: Se hela inslaget om sockerbetskrisen här

Lantbrukaren Erik O.R. Bengtsson har inför 2017 beslutat sig för att sluta odla sockerbetor. Fältet bakom honom skulle ett normalt år ha varit fullt av sockerbetor. Nu växer där istället korn som ska bli till öl. Foto: Adam Bergsten/SVT

Prisras på betorna

Priset på sockerbetor har gått ned de senaste åren och med nästan tio procent från 2016 till 2017. För Erik O.R. Bengtssons del hade det inneburit en sexsiffrig vinstminskning om han hade hållit fast vid sockerbetorna.

– Vi tycker att lönsamheten är för dålig i förhållande till de alternativ som vi står inför. Och det är hela tiden så man måste betrakta sitt lantbruk. Vad är bäst just för oss här på plats, säger han.

Första säsongen med ny konkurrens

Årets säsong är den första med en avreglerad marknad inom EU. Tidigare hade varje EU-land en särskild sockerkvot som garanterade bönderna att de kunde få sina varor sålda. Kvoterna är nu borttagna och varje sockerproducerande land och region får lov att producera precis så mycket socker de vill. För Skånes del innebär det direkt konkurrens med bland annat sockergiganterna Tyskland och Frankrike.

För att Sverige ska kunna stå sig i konkurrensen tror Erik O.R. Bengtsson att den svenska sockerindustrin måste bli bättre på att profilera sig som ett miljövänligare alternativ. I konkurrensen med andra europeiska länder med varmare klimat riskerar det svenska sockret att bli utkonkurrerat.

Ett skånskt sockerfält. Foto: Adam Bergsten/SVT

Betodlarföreningens ordförande positiv

Från föreningen Betodlarnas håll är man inte förvånade över utvecklingen i den skånska sockerbranschen. Betodlarnas ordförande Jacob Bennet ser nervositeten på marknaden som naturlig. Han kopplar också ihop det senaste årets prisfall med den nya avregleringen som han menar beror på att vissa länder i Europa ökar sin produktion för att kunna stå sig i konkurrensen.

– Då ökar utbudet och då går priset ned. Jag tror att vi är inne i en period nu när vi behöver finna en ny balans och när den nya balansen infinner sig så tror jag att priset kommer att stiga igen, säger Jacob Bennet.

Betodlarnas ordförande Jacob Benett tror att sockerbetsodlingen har en framtid i Skåne. Foto: Adam Bergsten/SVT

Han håller med Erik O.R. Bengtsson om att den svenska sockerindustrin har mycket att jobba med när det kommer till att profilera sig själva för att kunna konkurrera med europeiska storproducenter. Han är trots det inte orolig för att Skåne ska bli utslaget på den nya marknaden.

– Nu är det en liten kamp om marknadsandelarna och alla aktörer på marknaden blir naturligtvis lite nervösa i en avreglering, det har vi sett när andra branscher har avreglerats. Men jag är helt övertygad om att svensk sockerbetsodling kommer att stå sig stark eftersom vi har så många konkurrensfördelar som vi har, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.