Stadsfåglarna har sämre hälsa än fåglarna i skogen eller på landet, visar forskning. Foto: Arkivbild

Skräpmat förkortar stadsfåglarnas liv

Publicerad

Talgoxar och andra småfåglar som lever i stadsmiljö kan få ett kortare liv beroende på vad vi människor matar dem med, visar forskning från Lunds universitet.

Nu utvidgas studien till Helsingborg och Göteborg och förhoppningen är att om fem år kunna ge riktlinjer för vilken mat vi ska erbjuda våra småfåglar.

– Ett resultat som vi har funnit här i Malmö är att talgoxar och blåmesar men även gråsparv och pilfink har en helt annan fettsyrekomposition än vad de har när de bor på landet eller i skogen, berättar Caroline Isaksson som är docent i biologi vid Lunds universitet och den som leder studien.

Caroline Isaksson och hennes kollegor studerar hur maten som fåglarna får i sig i staden, både den vi människor matar dem med och den mat de hittar själva, i kombination med andra faktorer som luftföroreningar, buller och andra stressfaktorer, påverkar småfåglarnas hälsa. Fettsyrekompositionen har visat sig påverka framförallt talgoxar och blåmesar negativt.

Snabbmat ur papperskorgen

Deras hälsa är sämre än hos kompisarna som bor i skogen eller på landet. Och maten verkar vara en viktigare komponent i fåglarnas liv än vad vi kanske tror.

– Att ge småfåglar bröd och kakor och pommes frites och så vidare, det är inte bra fågelmat. Och kanske inte heller, som vi ska undersöka nu, jordnötter och solrosfrön. De har nämligen en helt annan komposition av näringsämnen än vad fåglarna äter i det vilda.

Även snabbmaten, det vi ofta kallar skräpmat, påverkar fåglarna. Resterna som vi slänger i papperskorgen utanför kiosken blir ibland föda inte bara för måsar, utan även för småfåglar.

Lägger färre ägg

Till skillnad från människor blir inte småfåglar överviktiga av den dåliga maten. Däremot försämras deras häckning. Stadsfåglar lägger färre ägg och fler ungar dör i boet jämfört med fåglarna i skogen. Caroline Isaksson och hennes kollegor har också sett att talgoxar åldras snabbare i staden än i det vilda och även det kan vara kopplat till födan.

– Det är nog en kombination av födokedjorna, som är annorlunda och har sämre näringsvärden, och miljöföroreningar och högre stressnivåer.

I fem år har forskningsprojektet pågått i Malmö. Stadsfåglarna som har det varmt och gott om mat i staden, jämförs med småfåglarna i skogen där maten är annorlunda, ibland bristfällig, det är kallt men stressmomenten är färre.

Nu utvidgas projektet till Helsingborg och Göteborg och planen är att så småningom studera småfåglar i fler städer i hela landet för att få koll på om fåglarnas hälsa skiljer sig mellan olika klimatzoner.

Efterlyser allmänhetens hjälp

Projektet är ett samarbete mellan universitetet, kommunerna, länsstyrelsen och olika intresseorganisationer. Men även allmänheten måste hjälpa till. De som är intresserade av att studera en fågelpopulation i den egna trädgården eller i parken i närheten är välkommen att höra av sig till biologiska institutionen.

Syftet med forskningen är bland annat att ge riktlinjer för hur vi ska mata våra småfåglar för att de ska må så bra som möjligt. Det vi i dag tror är bra fågelmat kanske visar sig vara helt fel om fem år. Men det finns fler målsättningar med studien.

– En ekosystemtjänst är en tjänst som naturen ger till oss människor och här kommer då fåglarna verka som den här tjänsten, säger Caroline Isaksson.

– Så vi ska försöka få ut skolor och skolbarn för att titta och lyssna på fåglar och vara delaktiga i vår forskning. För ett av de allra viktigaste syftena är att få barn att må bättre. Vi vet att fågelsång och att vara ute i naturen är bra för själen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer