Förvaltarna möter ideligen syner som detta i Skånes strövområden. Foto: Anders Rosell / Stiftelsen Skånska landskap

Sopbergen växer i naturen

Publicerad

Från fimpar till engångsgrillar och utbrända bilar. De skånska strövområdena används som soptippar och problemet växer.
– Jag ser det som allvarligt. Det kostar att sanera och de pengarna skulle vi hellre lägga på själva strövområdena, säger Johanna Pedersen, på Stiftelsen Skånska Landskap.

På Järavallens strövområde i Kävlinge sätts nu speciella skräpholkar upp i samarbete med Håll Sverige Rent. I holken kan vandrare ta en plastpåse för att samla in sitt eget eller andras skräp. Enligt Johanna Pedersen har liknande initiativ hjälpt på andra håll.

– På bland annat Bergslagsleden har man sett en stor minskning längs med leden efter att man satt ut holkarna.

Det vanligaste skräpet är fimpar och matförpackningar, men det förekommer också dumpat avfall som skrotade bilar, trädgårdsavfall och gamla möbler i strövområdena.

Ökande problem

Sven Ardemark är ute med hunden på Järavallen. Han ser dagligen skräp längs stigarna.

– Jag uppfattar att nedskräpningen ökar. Det är skit rent ut sagt, säger han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Nedskräpningen i Skåne

Mer i ämnet