Förra året importerades 60 000 ton sopor.

Allt mer sopor importeras

Uppdaterad
Publicerad

För ett par år sedan började Skåne importera sopor från bland annat Norge, detta för att kunna hålla igång fjärrvärmeverken i en tid av lågkonjunktur.

Då trodde man att importen skulle bli en tillfällig åtgård. Nu visar det sig att den tvärtemot väntas öka dramatiskt de närmaste åren.

På Sysavs förbränningsanläggning i Malmö samlas lite allt möjligt av allt det där vi dagligen gör oss av med.

Såndant som av olika anledningar inte kommit med på materialåtervinningståget, och nu ska brännas till fjärrvärme.

Normalt sett brukar avfallsmängden som går till förbränning öka med 2-3 procent per år. Men de senaste årens krisbetonade perioder har fått tillströmningen av sopor att gå på sparlåga.

– Vi har haft en lågkonjunktur under en ganska lång period, så avfallsmängden har inte ökat på det sätt vi räknat med, säger Håkan Rylander, vd på Sysav.

Mest från Norge

Som läget är nu låter sig därför de fyra ugnarna på anläggningen inte mättas med enbart skånska sopor.

För att kunna levera tillräckligt mycket energi måste avfall också importeras, främst från Norge.

Förra året skeppades det hit 60 000 ton, samma siffra för kommande år väntas bli upp emot 100 000 ton.

När sopimporten startades upp trodde man att det rörde sig om en temporär åtgärd, som snart skulle kunna upphöra. Men istället har det alltså blivit tvärtom.

– Ja, det trodde vi. Men konjunkturen har gjort att avfallsmängden inte produceras på samma sätt som tidigare, säger Håkan Rylander.

Men att importera sopor för förbränning går enligt kritiker helt emot strävan efter att så mycket som möjligt ska återvinnas.

”Dubbla budskap”

– Konflikten i att ha mycket förbränningskapacitet handlar ju om att det inte uppmuntrar det vi vill ha, det vill säga minskade avfallsmängder och mer sortering, säger Karolina Skog (MP), kommunalråd i Malmö.

Så frågan är hur hushållen ställer sig till de något dubbla budskap som förmedlas. En ständig uppmaning att återvinna så mycket som möjligt, men samtidigt en brist på brännbart avfall som framtvingar import från utlandet.

Men enligt Håkan Rylander är det inte så komplicerat som en kan tro.

– Det är inget problem att slänga för lite. Hela vårt syfte är ju att det inte ska uppstå något avfall. Men nu har vi gjort investeringar som vi kan utnyttja, och att använda avfall i produktionen av bränsle och el är ett väldigt effektivt sätt att utnyttja i det svenska energisystemet.

Men det argumentet köps inte helt av Karolina Skog.

– Att tillfälligt importera avfall under lågkonjunkter är inte speciellt märkligt, men när vi har import som ett permanent tillstånd, då har vi ett strukturellt fel, och det strukturella felet är att vi har alldeles för mycket förbränning i Sverige, säger hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer