– Buskarna är hem för slånspinnmalens larver, berättar Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuséet.
Slånspinnmalen placerar sina larver i framförallt slånbärsbuskar. Larverna brukar kläckas i början av juli och förvandlas då till svart och vitbrokiga fjärilar.
– Vingarna ser ut som en dalmatiner, säger Didrik Vanhoenacker.
Larverna spinner väv
Fjärilarna lever under några veckor och lägger då sina ägg på buskarnas grenar. Framåt våren förvandlas de till larver som sätter igång att spinna en tunn väv.
– Larverna spinner kollektivt in hela busken för att skydda sig mot fåglar och andra angrepp, berättar Didrik Vanhoenacker.
Det varma vädret bidrar till att det just nu finns många buskar som ser ut att vara helt inslagna i spindelväg. Buskarna brukar dock överleva larvernas bosättning trots att samtliga blad äts upp av larverna.
– De brukar ta sig igen och bladen kommer tillbaka antingen senare i sommar eller nästa vår.
Larverna finns framför allt i södra Sverige men förekommer även i Svealand.
SPINNMALAR
Spinnmalarna hör till familjen fjärilar och har en världsvid utbredning. De omfattar ca 1 000 arter, varav 88 finns i Sverige. De är små, och framvingarna är bruna eller gråvita, med mörka fläckar eller punktrader.
Larverna lever som bladminerare, i blommor eller knoppar eller i grupper på lövträd i spinnvävnader, som kan bli mycket omfattande hos till exempel häggspinnmal och slånspinnmal. Apelspinnmal och rönnbärsmal är skadliga på äpple och kålmal på odlad kål.
Källa: Nationalencyklopedin