På Malmö Högskola träffar vi en forskare som nu håller på att effektivisera användningen av svampgifter samtidigt som detta kan minska användningen av bekämpningsmedel.
Han har nu i fem år i stort sett ensam laborerat med hur växternas ytskikt fungerar i förhållande till bekämpningsmedel tillsatt med olika tvålmedel, tensider.
Och han kan vara en viktig länk i kampen mot svampsjukdomar hos växterna som är ett växande problem världen över.
Inte bara miltals av buxbomhäckar som pryder kyrkogårdarna håller på att helt utplånas av svamp. Nu hotas också världens näst efter ris viktigaste spanmålsgröda.
Svartrosten eller det lite mer dramatiska ”jordbrukets polio” drabbade i somras de tyska vetefälten svårt. Den kommer ursprungligen från Afrika där man säger att dess spridning liknar en skogsbrands.
Ännu så länge har den svenska veteodlingen klarat sig men de lättflyktiga sporerna kan föras långa sträckor.
Anton Karlström klipper stora blad från en stor krukväxt och lägger dem i raka rader. För att sedan hyvla av remsor med en maskin som han säger också används för att hyvla hud vid brännskador.
I onsdags blev denne 32-åring doktor på att studera hur man bäst kan komma förbi växternas yttre barriärer för att inifrån skydda dom från svampangrepp.
-Bekämpningsmedlen måste komma in i växten för att klara angrepp från alla håll.
Han lägger upp hyvelremsorna på ett bord och stansar med vanlig stans och en gummiklubba ut små bitar med en diameter på cirka 15 mm. Dessa kläms sedan fast i en glaskonstruktion för att man ska kunna spola genom en vätskeblandning med bekämpningsmedel och tensider.
På detta sätt undersöker han hur man med hjälp av för naturen ofarliga tvålmedel effektivt kan distribuera fungicider, svampgift, in i växterna.
Frågan om detta är bra för den mänskliga hälsan är något överspelad eftersom svampgifter redan används i stora mängder och därför betonar gärna Anton Fagerström den ekologiska aspekten.
– Det gäller att skapa en hållbarhet i jordbruket som leder till minskat användande av bekämpningsmedel.