Däribland olyckan i Kristianstad 2010 då ett tåg lastat med frätande väteperoxid välte.
Det var vid lunchtid den 19 mars 2010 som ett godståg med fyra vagnar spårade ur på Kristianstads bangård. Vagnarna var lastade med farligt gods varav en med det frätande ämnet väteperoxid. Tåget var på väg från Kemira Kemi i Helsingborg till pappersbruket i Nymölla.
Urspårningen i Kristianstad skedde på kommunens vattentäkt och risken för läckage bedömdes som hög. Men det skedde aldrig och ingen människa skadades heller.
Däremot visar Trafikverkets utredning att urspårningen skedde på grund av att sliprarna var genomruttna. Något som dåvarande Banverket hade känt till tidigare men inte gjort någonting åt.
Kostnaderna efter olyckan uppgår till 1. 079 206 kr
Bristande underhåll på många håll
Olyckan i Kristianstad är bara en av många i landet som hade kunnat undvikas om underhållet av järnvägen hade skötts. Något Rebecca Forsberg, trafikforskare Umeå universitet är kritisk till, men samtidigt ser vad det beror på.
– Vi kör både godstrafik och passagerartrafik på samma spår, dessutom är det så fullbelagt på spåren att man inte hinner med att laga det som är trasigt, säger hon.
Har vetat om felen länge
SVT Östnytt har gått igenom samtliga större urspårningar sedan 2008 – totalt 61 stycken och granskningen visar att inte bara är tidsbrist som gör att fel inte åtgärdas.
Genom att läsa tidigare besiktningsanmärkningar på platserna där de skett kan SVT avslöja att larm om brister ofta blivit liggande utan åtgärd.
På 23 av olycksplatserna visste Trafikverket (tidigare Banverket) om felen eller bristerna som orsakade olyckan. I flera fall har de klassats som så allvarliga att de måste åtgärdas inom en viss tid. Ändå har det inte gjorts. På SVT Pejl kan du se alla olyckor i landet som hade kunnat undvikas. Däribland Kristianstadolyckan 2010.
Åtgärdas inte i tid
I en av rapporterna kan man läsa sammanfattningen:
”Trafikverket Järnväg har trots att man kände till den dåliga standarden på banan inte vidtagit några åtgärder när det gäller ett ökat underhåll, utan trafiken har fortgått som vanligt”.
I en annan konstaterar utredaren att lokförare och andra slutat rapportera in fel. De fann det inte längre meningsfullt, eftersom några åtgärder kopplade till rapporterna aldrig har gjorts, skriver utredaren.
– Det krävs åtgärder för snart kommer det att hända en allvarlig olycka. Tittar man på tillbuden har det varit väldigt nära, säger Rebecca Forsberg, trafikforskare Umeå universitet.