Under 2019 och 2020 tog Patientnämnden emot sju klagomål där läkaren namnges och ytterligare tre som man misstänker handlar om läkaren. De flesta handlar om gynekologiska undersökningar.
Det var först i januari när SVT Nyheter frågade om läkaren som Patientnämnden sammanställde klagomålen – och såg mönstret.
Patientnämnden poängterar dock att patienterna och vårdgivaren verkar ha olika uppfattningar om besöken.
– Då ska inte vi utreda det. Vi kan bara vidarebefordra uppfattningarna till båda parter, säger Jonas Duveborn, förvaltningschef på Patientnämnden Skåne.
Tidigare utredd av Ivo
Patientnämnden har lämnat över klagomålen till Inspektionen för vård och omsorg, som har börjat utreda läkaren för tredje gången.
Första gången var efter klagomål från en föregående arbetsgivare i Skåne, men då kunde Ivo inte konstatera några brister. En andra utredning gjordes efter ett patientklagomål – då fastslog Ivo brister i läkarens vård.
Läkaren har tidigare jobbat i både Norge och Danmark, och blivit av med sin läkarlegitimation i båda länderna. I Norge efter att ha försökt smuggla in narkotikaklassade preparat, och i Danmark på grund av läkarens otillräckliga kunskapsnivå. Båda legitimationerna är åter giltiga.
Kritik mot vårdcentralen
Jonas Duveborn är kritisk mot systemet för klagomål inom sjukvården. Ibland riktas klagomål mot en vårdcentral och ibland mot en enskild yrkesutövare. Dessutom har vårdcentralerna och Patientnämnden olika system för att registrera klagomål, och därför riskerar mönster i klagomålen att missas. Han är också kritisk mot vårdcentralen läkaren har jobbat på.
- Hade jag varit ansvarig för den verksamheten hade jag reagerat och tagit reda på varför det fortsätter komma in klagomål, säger Jonas Duveborn.
SVT Nyheter har försökt nå både vårdcentralen läkaren jobbade på vid tidpunkten för klagomålen och läkarens nuvarande arbetsplats – utan resultat.
I ett mejl till SVT Nyheter skriver läkaren själv så här:
– All vårdpersonal får klagomål över deras karriär. Min chef och min handledare har diskuterat varje patientsynpunkt för att förbättra vården. Det handlar om kommunikation och att lyssna mer till patienter.