Rätt handgrepp minskar förlossningsskador

Publicerad

Med rätt utbildning och fokus går det att minska antalet allvarliga bristningar hos födande kvinnor. Det har man lyckats med på förlossningen i Kristianstad.

På Centralsjukhuset i Kristianstad har barnmorskorna aktivt fokuserat på att minska antalet allvarliga bristningar hos förstföderskor som föder vaginalt.

Det handlar om skador som ofta uppstår i förlossningens slutskede, ofta vid användandet av sugklocka eller tång eller om barnet väger mycket.

Träning i grupp

Under 2013 fick 65 kvinnor i Kristianstad allvarliga bristningar, alltså sprack mycket och långt ner mot ändtarmen. Förra året hade antalet nästan halverats.

– En stor del i att vi har fått ner siffrorna är att vi har vår teamträning, att vi tränar praktiskt på dockor när vi får en stund över. Bara det att vi har haft fokus på det här de senaste två åren, har minskat antalet bristningar, säger Susanne Österberg, enhetschef på CSK:s förlossningsavdelning.

Finska greppet

På förlossningsavdelningen finns ett särskilt teamträningsrum dit barnmorskor, sköterskor och läkare kan gå in och träna på olika situationer som kan uppstå. En viktig del i träningen är att träna olika handgrepp som kan förebygga bristningar.

– Det finns ju det här finska greppet och det innebär att man håller med ena handen på barnets huvud, och sen så håller man runt med några fingrar och emot på mellangården, så att man styr hur barnet kommer ut och styr kvinnan i krystningen. Det här handgreppet kan minska risken för bristningar, säger Susanne Österberg.

Fler allvarliga bristningar i Skåne

Den ökade medvetenheten om att det går att förebygga förlossningsskador och intensiv träning med personalen, har gett resultat. Det har inte heller krävt några extra ekonomiska resurser.

– Det vi har lyckats med är vi jätteglada för, säger Susanne Österberg.

Om man tittar i Socialstyrelsens medicinska födelseregister, kan man se att Skåne ligger något över riksgenomsnittet år 2013. Antalet allvarliga bristningar hos skånska förstföderskor har till och med ökat från ungefär 300 kvinnor till 400 kvinnor på tio år.

Det är dock osäkra siffror, säkerligen med ett mörkertal och mycket beroende av i vilken utsträckning skadorna anmälts.

Fortsätter arbetet

Barnmorskornas arbete i Kristanstad visar att det går att vända en negativ trend.

– Vi kan ju inte lägga oss till ro med detta, det kommer nya barnmorskor hela tiden och det är ju ett lärande i detta, så vi jobbar på hela tiden. Och vi kommer fortsätta med teamträningen, säger Susanne Österberg.

En framtidsfråga

Susanne Österberg understryker hur viktig den här frågan är för kvinnohälsan.

– Det är ju jätteviktigt, det handlar ju om kvinnornas fortsatta liv. Dels kanske de vill skaffa fler barn, dels handlar om samlivet och livet överlag. Vår högsta önskan är ju att vi kunde ha en barnmorska hos varje kvinna hela tiden. Men där är vi ju tyvärr inte ännu. Men kanske om några år. Det kan vi ju hoppas och önska.

Förlossningsskador

Visa

Antal bristningar, grad III och IV, år 2013:

Riket: 3334

Kronoberg: 33

Kalmar: 81

Blekinge: 30

Skåne: 512

Källa: Socialstyrelsen

Vad är en sfinkterruptur?

Mellan tre och fyra procent av kvinnorna får en bristning i mellangården som också omfattar ändtarmens slutmuskel, en så kallad sfinkterruptur. Det är vanligast hos förstföderskor. En sfinkterruptur kan göra det svårt att hålla gaser och avföring. Trots att du försöker ”knipa” kan det hända att du ofrivilligt läcker. Det är ganska vanligt första tiden efter förlossningen även om man inte har fått en skada. Ibland tar det upp till sex månader innan man blir helt återställd. Efter den skada som du har fått är risken större att det tar längre tid för symptomen att läka ut, men också att de inte försvinner helt.

Källa: Södersjukhuset

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Förlossningsskador

Mer i ämnet