Foto: Teckning: Pia Borgström

Två år gammal lärarartikel blev viral

Uppdaterad
Publicerad

Läraren släpade ut eleven från klassrummet – men kommunen slapp undan skadestånd. Trots att nyheten är över två år gammal var den en av Sveriges mest delade tidigare i veckan. ”Många funderar alltjämt på vad lärare får göra”, säger Kirsi Piispanen på Lärarförbundet.

I mars 2014 rapporterade SVT Nyheter Skåne om en dom i Lunds tingsrätt. Målet gällde en lärare i Höör som släpat ut en mellanstadieelev från klassrummet eftersom eleven störde ordningen under en mattelektion.

Själva händelsen hade inträffat sex år tidigare, 2008. Föräldrar, Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO) argumenterade för att eleven blivit kränkt och skadad i samband med händelsen. Kommunen krävdes på 15.000 kronor i skadestånd.

Drevs vidare

Höörs kommun vägrade betala och drev i stället ärendet vidare till domstol. Tingsrätten valde också att fria med bedömningen att eleven hade flera möjligheter att lämna lektionen självmant. När det inte skedde hade läraren inget annat val än att fysiskt få ut eleven.

BEO överklagade domen till både Hovrätten och Högsta domstolen, men ingen av dessa instanser prövade ärendet.

Trots att ärendet sedan länge är avslutat tenderar nyheten att få stor viral spridning.

På söndagen var SVT Nyheter Skånes artikel från 2014 den mest delade nyheten i hela Sverige. Över 14000 personer spred artikeln och ytterligare flera tusen reagerade eller kommenterade på sociala medier. Och uppmärksamheten fortsatte under veckan.

”Inga slutsatser”

SVT Nyheter Skåne har sökt svaret på varför artikeln fortsätter att väcka viralt intresse.

Flera personer som delat artikeln använder ordet ”Äntligen!” och beskriver domslutet som ett steg i rätt riktning för att skapa ordning i klassrummen. Bland de som delat artikeln de senaste dagarna finns riksdagsledamöter, skolledare och lärare.

Domen i Höör har även vid flera tillfällen använts som argument i debatten om ordningen i svenska klassrum. Kirsi Piispanen, förbundsjurist på Lärarförbundet, tror att ärendet väcker intresse eftersom den sätter ljus på en konkret fråga vad en lärare får och inte får göra.

– Många lärare funderar alltjämt på vad de kan göra för att erbjuda en bra och lugn undervisning för alla, samtidigt som de har regler att förhålla sig till, säger Kirsi Piispanen och fortsätter:

– Samtidigt går det inte att dra några direkta slutsatser från en dom. Frågan är mycket större: Det handlar om huvudmannens ansvar, huruvida lärarna har rätt stöttning och om barnet har fått det stöd som den har rätt till.

”Fasansfullt”

Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombud, var den som drev ärendet i Höör till domstol. Hon betonar att grundfrågan inte handlade om lärarens skuld, utan huruvida eleven fick det stöd som han var berättigad till.

– Händelsen kring en 12-årig pojke har blivit en symbol för ordning och reda, men i grund och botten handlar det inte om ordning och reda. Domen har ingen prejudicerande verkan i samhället som stort. Jag tror att många missuppfattar det som att detta ger rätt för lärare att ta i med våld mot elever, men den rätten finns aldrig, säger Caroline Dyrefors Grufman.

Hon är samtidigt skeptisk till att frågan kring den 12-årige pojken används som exempel i en infekterad fråga.

– Jag tycker det är väldigt tråkigt att personen ska behöva utstå det även idag. Det måste vara fasansfullt att behöva dras med det under alla år, säger Caroline Dyrefors Grufman.

”Känslomässigt eggande”

Hur kommer det sig då att flera år gamla artiklar plötsligt kan segla upp som de mest populära och spridda? Emanuel Karlsten, journalist och expert på sociala medier, menar att utgivarna bär ett ansvar för att tydliggöra huruvida nyheter är aktuella eller inte.

– Om det anses vara ett problem att artikeln sprids på nytt så ligger ansvaret i första hand hos utgivaren. Oftast kan det göras manuellt genom att markera tidigt i artikeln att det handlar om arkivmaterial. Men det handlar också om att ha en långsiktig strategi eftersom man som utgivare är ansvarig för tidigare publicerat material, säger Emanuel Karlsten.

Varför kan gamla nyheter bli så pass spridda?

– Det är som är mest intressant och känslomässigt eggande kan vara det som är lättast att lyfta upp i sociala kanaler. När ens vänner delar nyheten och den trendar på olika listor utgår många från att det är här och nu. Jag tror att det är väldigt få som tänker på datumet, särskilt inte när det inte handlar om en tidskritisk sak, säger Emanuel Karlsten.

Öppnar för diskussion

Göran Eklund, ansvarig utgivare, säger att det är viktigt att publiken förstår när nyheter är publicerade.

– På så sätt läser man artikeln i rätt sammanhang. Det är mycket möjligt att vi måste fundera över datummarkeringen. I dag står publiceringstiden i botten av artikeln. Den är tydligt utskriven men frågan är om vi måste vara ännu tydligare, säger Göran Eklund.

Kommer ni att föra den diskussionen?

– Det är mycket möjligt. Vi har ett ansvar att anpassa vårt utbud efter publikens behov. Där måste vi vara följsamma och det är ingen principsak att datumet ska stå i botten, säger Göran Eklund.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer