Utbrett fusk bland utländska lastbilschaufförer

Uppdaterad
Publicerad

Lågavlönade utländska lastbilschaufförer kör ofta illegalt i Sverige – det visar en studie i Lund, som för första gången visar hur vanligt det är med brott mot de så kallade cabotagereglerna.

– Cabotage innebär att en utländsk lastbil kommer till Sverige med en last. När den lastat av den lasten får den lov att göra tre inrikestransporter inom en vecka, förklarar logistikforskaren Henrik Sternberg vid Lunds Tekniska Högskola som just nu håller på att sammanställa materialet.

Enligt studien rör det sig om ett utbrett fusk, där utländska lastbilar stannar längre än tillåtet i Sverige och dumpar marknaden, inte sällan med stora svenska åkerier som kund. Att det bryts mot reglerna, det har det pratats om länge i branschen. Men det är först nu som Henrik Sternberg och hans kollegor lyckats göra en samlad kartläggning över de utländska lastbilarnas rörelser i Sverige. Under sex veckor fick de in 162 000 observationer, som svenska lastbilschaufförer rapporterade in via en speciell mobiltelefonapp. Och bilden är tydlig:

– Vi ser dels ett stort antal lastbilar som aldrig lämnar Sverige och bryter mot regeln att de får vara i Sverige en vecka. Vi ser också att de kan utföra så mycket som 30-40 transporter innan de lämnar landet.

Kör ofta för ”svältlöner”

Det kan röra sig om körningar för etablerade svenska åkerier, inte sällan mot låg betalning och där förarna lever på löner under 10 000 kronor i månaden (se bland annat Uppdrag granskning 20/3 2013). Ibland har också de utländska bilarna dykt upp i lite märkliga sammanhang, som en bulgarisk lastbil som nyligen körde studenter på flaket i en mellansvensk stad.

– Den håller vi nu på att kolla upp.

Hur drabbar då detta Sverige?

– För det första är det trafiksäkerheten, de här bilarna kontrolleras inte och utgör då en stor trafikfara, säger Henrik Sternberg och konstaterar att om bilarna aldrig besiktas är risken stor att de kör med exempelvis blankslitna däck och dåliga bromsar.

– När det gäller åkerier, så är deras problem att ett åkeri som betalar skatt och arbetsgivaravgift i Sverige, har ingen möjlighet att konkurrera mot aktörer som inte håller sig till de regler som gäller.

Kurragömmalek

Bland vissa svenska förare har det blivit något av en tävling att rapportera in utländska lastbilar till cabotagestudien, exempelvis genom att stanna på rastplatser.

– Ett stort problem är att de här utländska lastbilschaufförerna monterar av sina skyltar när de har sin veckovila eller dygnsvila. Vi har dokumenterat samma bil, med tio minuters mellanrum, med två olika skyltar, vi har flera fall av manipulerade skyltar och dubbla skyltar på samma bil. Vi ser väldigt många bilder på bilar helt utan skyltar och det är en väldigt allvarlig utveckling, det är trafiksäkerheten på våra svenska vägar som blir lidande, det innebär en risk, säger Henrik Sternberg och poängterar att det inte varit tillåtet att använda appen medan tipsaren själv suttit bakom ratten.

Vid några tillfällen blev situationen hotfull och under sexveckorsperioden var det också många utländska förare som började leka kurragömma och stanna för att sova i skogen istället för på rastplatser.

Frågan om cabotage har varit uppe på regeringens bord flera gånger det senaste året. Man har bland annat beställt utredningar om cabotage från rikspolisstyrelsen och transportstyrelsen och diskuterat frågan med branschen. Den 29 maj konstaterade infrastruktuminister Catharina Elmsäter-Swärd att det är bra att Lundastudien är ”superintressant därför vi behöver få in fakta och underlag och inte bygga beslut på tyckande”.

Den som ertappas av polisen med att bryta mot reglerna riskerar böter på 4 600 kronor, vilket enligt Henrik Sternberg är lågt – i Schweiz kan det kosta över 200 000 kronor.

I klippet ovan ser du en förlängd version av Sydnytts intervju med Henrik Sternberg.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.