Han har länge varit en stark förkämpe för barns fria lek och till och med skrivit en bok till dess försvar. Lars H Gustafsson menar att gränserna för barns lekar ska vara få. Vuxna ska inte lägga sig i så mycket. Men så fort en vuxen är med i leken eller aktiviteten så förändras det hela.

– När man som vuxen går in, så får man automatiskt ett ansvar för innehållet, säger han.

När det gäller videon som är inspelad på Nydalaskolan så säger han att allt handlar om sammanhanget.

– Om man spelar in den här videon och pratar med barnen om innehållet, om moral och etik och hur man ska vara mot varandra – då kan det bli väldigt bra samtal som når väldigt djupt. Om man inte gör det, utan bara spelar in som en rolig sak blir det genast mer problematiskt, säger han.

– En vuxen som är med utan att ifrågasätta legitimerar det som sägs och görs. Görs det på skoltid och med personal så blir det en samproduktion mellan barnen och skolan. Hade det varit mina barn hade jag som förälder då reagerat och undrat vad den här skolan egentligen står för.

Se klipp ur Malmöelevernas film:

”Barn leker det de ser och hör”

Barn har i alla tider lekt lekar som vuxna haft synpunkter på. Det gäller till exempel krigslekar och andra former av våld.

– Barn leker det de ser och hör. Det är ett sätt att bearbeta upplevelser och förstå vad man är med om. Det gäller barnen i Beirut såväl som barnen i Malmö, säger Lars H Gustafsson.

Dåligt med förbud

Han menar att det är fel att helt förbjuda den sortens lekar. Däremot ska man som vuxen sätta upp regler.

– På förskolan kan man säga att det är ok att leka krig ute i skogen så länge ingen blir skadad. Men här inne är det fred, här krigar vi inte. På det sättet sluter man ett avtal med barnen som de kan förstå.

Problemet idag är snarast är barn leker för lite.

– Barn behöver mycket tid att leka helt fritt. Den tiden är hotad idag.