Tre vildsvinsolyckor inträffade under loppet av bara en halvtimme på E22 i Skåne i veckan. Den ena slutade med att en man avled efter en kollision med en lastbil som hade väjt för vildsvin.

– Vi tror tyvärr att det kommer att bli rekordår igen, det måste bli en ovanlig december för att det inte ska bli det, säger Anders Sjölund, senior sakkunnig vid Trafikverket, till TT.

Vildsvinsolyckornas ökningstakt sticker ut bland andra viltslag på nationell nivå.

– En stadig trend. I första hand beror det på populationstillväxten, säger ekologen Anders Sjölund.

Gryning och skymning är tidpunkter på dygnet när risken för vissa viltkollisioner ökar, men för vildsvin finns olyckrisken under hela perioden mellan skymning och gryning.

– De är ju riktiga nattdjur, säger Anders Sjölund.

Ökar med språng

När vildsvinsolyckorna summerades av samarbetsorganet Nationella Viltolycksrådet vid utgången av 2011 var siffran 2 647 vildsvinsolyckor. I slutet av året därpå noterades den enskilt största uppgången på ett år med en ökning på nästan 59 procent. Statistiken visar ett vildsvinsolycksantal på cirka 3 600–4 800 årligen under åren 2012–2016. Men sedan blev det ett rejält språng igen med en ökning på knappt 28 procent till 6 082 vildsvinsolyckor i fjol.

Vildsvinens population är svår att sätta en siffra på, men enligt Anders Sjölund visar alla indikationer att den ökar.

– De har spridit sig söderifrån och från Sörmland samt Östergötland, och sprider sig på väg norrut nu. Och där får vildsvinen hjälp av klimatförändringarna kan jag tänka mig, säger han.

Älgar beskrivs som det allra farligaste viltslaget vid en kollision om man ser till risken för dödsolyckor och svåra skador.

– Men sedan kommer vildsvinet. Ett skadat vildsvin kan dessutom vara minst lika farligt igen på en olycksplats, för ett skadat vildsvin är inte att leka med, säger Sjölund.