Ett flertal sopsäckar i olika färger, och ett porträtt på Maria Schade på Kretslopp Sydost.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I kommunerna som ingår i Kretslopp sydost tror man inte att sopsäckar i åtta färger är den bästa lösningen. Foto: SVT/Jonatan Börjesson

Färgglada påsar eller fyrfack – så blir sophanteringen i framtiden

Uppdaterad
Publicerad

Sveriges kommuner skiljer sig mycket åt i sin sophantering. Den nya EU-lagen kräver särskild sortering av matavfall men än så länge är skillnaden stor mellan landets kommuner. Och skillnaderna kan bli ännu större när kommunerna siktar mot 2027.

Tidigare har kommunerna haft stor frihet att välja hur man hanterar sina sopor. Många kommuner är redan i fas med den nya lagstiftningen, men långtifrån alla.

I Vimmerby kommun har man till exempel ansökt om två års dispens för sortering av matavfall.

Sikte på 2027

Nästa milstolpe för Sveriges kommuner är 2027. Då ska även förpackningsavfallet in i den fastighetsnära insamlingen, vilket innebär att allt avfall kommer att sorteras i hemmet.

– Det gäller pappersförpackningar, plast, metall, färgat och ofärgat glas, matavfall, restavfall, och returpapper, berättar Maria Schade som är förbundsdirektör på Kretslopp Sydost.

Med tiden kommer återvinningsstationer att minska i antal när alla kan sortera sopor hemma.

Information och böter

Kommunerna har rätt att kräva vite eller felsorteringsavgift av den som vägrar att sortera sina sopor.

Det är i första hand hyresvärden som får betala avgiften, men denne kan sedan kräva ersättning från hyresgästen som slarvar. Det är också hyresvärdens uppgift att informera alla boende om vilka regler som gäller.

Men hur vet man vem i ett hyreshus som slarvar med sorteringen?

– Ofta är det ganska lätt att ta reda på vem som slarvar. Andra personer kan se en i miljöhuset och vissa har kameror, berättar Maria Schade.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.