Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Allergiläkaren Erik Melén ser flera fördelar med den renare luften. Hör honom berätta mer i klippet. Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Bättre luft får allergiläkaren att jubla: ”Goda nyheter”

Publicerad

Att luften har blivit bättre det senaste året under pandemin är något som kan komma att göra livet lättare för många med olika lungsjukdomar exempelvis astma. Forskare inom området tror att det kan innebära stora hälsofördelar i framtiden – om förbättringen håller i sig

Erik Melén är barnläkare och specialist på astma och allergi på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm samt professor vid Karolinska institutet.

Han har stor kunskap inom området, och tror att även att en liten förbättring av luften kan få stora hälsofördelar för gruppen av människor med lungproblem.

– Det här är goda nyheter! Vi vet att luftkvalitén och luftföroreningar påverkar hälsan. Särskilt barn riskerar att drabbas av astma, lungproblem och påverkan kring hur lungorna utvecklas om de exponeras för luftföroreningar tidigt i livet.

Sämre lungfunktion och astma

Luften vi andas in kommer ned i de nedre luftvägarna. Om det finns mycket partiklar och avgaser startar en inflammation som kan bidra till astma och en sämre lungfunktion.

Om man redan har astma eller kol kan man få en akut astmaattack av luftföroreningarna. Detta eftersom föroreningarna ”triggar” igång en inflammation och irritation av luftvägarna. Men vid vilken nivå som de processerna startar vet man inte riktigt.

– Det finns egentligen inga säkra nivåer av luftföroreningar utan all form av exponering kan leda till hälsoeffekter. Forskning från USA visar att när man har kunnat sänka halterna i Kalifornien såg man också en klart förbättrad lungfunktion och mindre astma hos barn och ungdomar, säger Erik Melén.

Liten minskning är bra

Även om sänkningen av kvävedioxider bara är omkring 20 procent tror Erik Melén att det kan få stora framtida effekter.

– De långsiktiga effekterna kan komma efter många år och färska resultat från en studie vi gjort visar att effekter kan ses upp till 20 år senare. Barn som utsätts för luftföroreningar tidigt i livet kan ha en sänkt lungfunktion upp i 20-årsåldern, säger Erik Melén.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer