Nationella Kompetensteamet är en del av länsstyrelsen Östergötlands nationella regeringsuppdrag kring frågor som rör hedersvåld och hedersförtryck.

Under 2017 kom det in 56 ärenden till deras stödtelefon, dit ideella och yrkesverksamma kan vända sig för råd, som handlade om barn som förts ut ur Sverige mot sin vilja.

– Hur många fall det är totalt sett vet inte vi. Det finns också barn som förs ut ur landet som inte ens anmäls saknade, säger Juno Blom, utvecklingsledare på Kompetensteamet.

Många inblandade

Hon vill inte kommentera Emmabodakidnappningen specifikt, eller det utlåtande som en sakkunnig på kompetensteamet skrivit under utredningen, men generellt om det handlar om hedersmotiv kan ett stort antal personer vara inblandade i att föra ett barn ut ur Sverige, säger hon.

– Från en-två till väldigt många personer, som kan ha väldigt olika funktioner kring ett bortförande.

Myndigheter för passiva

Ett av problemen är att rättsväsende, socialtjänst och polis inte agerar tillräckligt snabbt när man fattar misstanken om att barn ska föras utomlands.

– I majoriteten av fallen har barnet signalerat om oro, men att omgivningen har inte förstått. Tyvärr tror jag många gånger att när myndigheter är för passiva samtidigt som och kollektivet runt omkring är väldigt aktiva, så ökar risken att barn förs ut ur Sverige, säger Juno Blom.

Vad ska myndigheter göra när man misstänker att ett barn riskerar att föras utomlands?

– Man måste omhänderta de barnen. För vi vet också att när barn förs ut ur Sverige till länder utanför Schengen så har vi nästan ingen möjlighet att hjälpa dem.