William Hogland, professor i miljö och ekoteknik på Linnéuniversitetet, liknar utvecklingen vid en pandemi:

– Det är så många avfallsanläggningar som har brunnit, vi tycker nästan det är som ett virus som sprider sig och vi misstänker att mycket beror på slarv och dålig kunskap om hur man ska hantera de nya avfallsfraktionerna man sorterar upp i, säger han.

Med hjälp av data från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har LNU-lektorn Asim Ibrahim räknat antalet bränder vid svenska avfallsanläggningar mellan 2012 och 2018 och kunnat se att de ökat både i antal och intensitet – alltså de bränder som startar blir större och får större påverkan på miljön.

Oklart varför det börjar brinna

Ett färskt exempel är branden på Kalmars största avfallsanläggning i Moskogen förra året, där det började brinna efter att en sophög självantänt.

– Hade det spridit sig till skogen intill hade hela Smedby tätort kunnat stryka med, säger William Hogland.

Vad beror då de ökade antalet avfallsbränder på? 20 procent av bränderna hade skett på grund av självantändning, och i så många som 16-17 procent av fallen misstänktes bränderna vara anlagda. Men det som oroar forskarna mest är att i nästan hälften av fallen så har man inte kunnat reda ut någon brandorsak överhuvudtaget.

Nationellt nätverk för kunskap

Forskarna hoppas nu kunna öka kunskapen på området och vill i dialog med aktörer inom avfallsbranschen, räddningstjänster och försäkringsbranschen starta ett nationellt nätverk för att förebygga avfallsbränder.

– Avfallshanteringen har ändrat karaktär. Vi sorterar ju i olika kategorier och det sätter nya krav på hur man ska lagra och hantera detta. Vi behöver arbeta mer tillsammans, säger William Hogland.