I SVT Nyheter Smålands enkät svarar bara två kommuner att de har en handlingsplan för elever med särskild begåvning.

Roland S Persson, professor i pedagogisk psykologi med forskningsinriktning på särbegåvning, är kritisk till att så många kommuner saknar handlingsplaner.  

– Handlingsplaner och insatser kan naturligtvis se ut på olika sätt i olika skolor, och den rätten har skolenheterna . Men de måste uppfylla skollagen. Att inte ha en handlingsplan av något som helst slag är minst sagt uppseendeväckande.

Behöver stödet

Han tror att det ofta handlar om okunskap. Att frågan prioriteras bort eftersom skolan tror att just dessa eleverna ”klarar sig själva” och att andra behöver stöder bättre

– De har fel, och de resonerar i så fall på ett sätt som går emot skollagen, säger han.

Men det stora ansvaret ligger hos riksdagspolitikerna, enligt Roland S Persson.

2010 förtydligades skollagen. I och med den nya skollagen står det att elever som lätt når kunskapskraven ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Saknas i lärarutbildningen

Ändå saknas moment kring mycket begåvade elever fortfarande i lärarutbildningen, menar Roland S Persson.

– Det finns undantag förstås, och det finns spridda utbildningar i specialpedagogik och i matematikdidaktik som faktiskt har fokus på mycket begåvade elever i skolan. Men dessa utbildningar vänder sig till specialister i skolan, övriga lärare – och de är MÅNGA – har inte en susning om vad ett särskilt begåvat barn är, hur det fungerar och vilka behov de har i förhållande till andra icke-särbegåvade elever, säger han.